Samma person får inte vara president i fler än två omgångar. Före detta presidenter garanteras immunitet. Men samtidigt får premiärministern och parlamentet utökade befogenheter, och monopol på massmedier, även statliga, kan komma att förbjudas.
Det är några av ändringarna i Belarus grundlag som föreslås av en konstitutionskommission skapad i våras, bestående av 36 personer.
– Man försöker ge bilden att det är en lite mer demokratisk konstitution, både inhemskt och för omvärlden, för att vinna sympatier från EU-länder som är minst kritiska till regimen, säger Martin Uggla, ordförande för Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter, till TT.
Folkkongressen får eget kapital
Belarus har en så kallad all-belarusisk folkkongress. Det är en församling som var femte år samlar över 2 500 representanter från olika regioner, organisationer och områden – från tjänstemän inom statliga sektorn till studenter och privata företagare.
Under folkkongressen diskuteras olika reformer och landets framtida utveckling.
– Det är en nostalgisk blick på det sovjetiska arvet. Egentligen består den av företrädare för organisationer som är lojala mot staten, säger Uggla.
I de föreslagna ändringarna får den all-belarusiska folkkongressen en speciell status, och ett helt kapitel i konstitutionen. Det kan bli landets högsta representativa organ och alla myndigheter, organisationer och medborgare måste följa deras beslut.
Folkkongressen kan i vissa fall även få avgöra presidentvalets legitimitet.
– På det sättet vill man ge sken av något demokratiskt och representativt för folket, med olika röster. Men jag tror inte det kommer att ändra något i praktiken, säger Uggla.
"Dekorativa ändringar"
Den nuvarande konstitutionen i Belarus antogs 1994. Den belarusiske presidenten Aleksandr Lukasjenko har ändrat den två gånger, genom folkomröstningar – år 1996 och 2004. Båda gångerna har hans befogenheter som president vuxit.
– De ändringar som föreslås är dekorativa, och vad som står på pappret och i konstitutionen är sekundärt. Det kommer inte att leda till större ändringar i regimen som har blivit mycket brutalare sedan förra sommaren, säger Per Rudling, docent i historia på Lunds Universitet.
Under de senaste två månaderna har myndigheterna i Belarus genomfört husrannsakningar hos minst 59 journalister och tiotals oberoende redaktioner. Åtminstone 37 journalister har gripits och två nyhetssajter har blockerats, enligt den belarusiska nyhetssajten Zerkalo, som tidigare hette tut.by.
Dessutom har elva medarbetare för en belarusisk människorättsorganisation gripits.
– Det betyder att Lukasjenko har vunnit kampen. Det som kommer nu är en auktoritär backlash, säger Rudling.
En folkomröstning om ändringarna i den belarusiska konstitutionen är planerad att hållas i början av nästa år. Och den är hett emotsedd även i omvärlden, särskilt som Lukasjenko uppgett att han inte kommer att sitta kvar på presidentposten under en ny konstitution.