Expresidenter garanteras rättslig immunitet och en utvald "all-belarusisk folkförsamling" som ska verka parallellt med parlamentet inrättas, om och när regimens förslag om ändringar i Belarus grundlag går igenom. Dessutom innebär ändringen att en person inte får vara president under mer än två mandatperioder.

Men:

– Det finns en möjlighet att återställa mandatperioder. Så när grundlagen ändras så börjar det om från noll, och då kan Lukasjenko få två mandatperioder till, säger Kamal Makili-Aliyev, universitetslektor i juridik och mänskliga rättigheter på institutionen för globala politiska studier vid Malmö universitet.

Förslaget om grundlagsändringen kommer, om inget väldigt oväntat sker, att gå igenom. I statens hårt styrda medier bedrivs intensiva kampanjer för ändringarna.

"Inte skapad för någon"

Aleksandr Lukasjenko valdes senast 2020 om i ett val där han allmänt anses ha fuskat till sig segern. I ett tal i slutet av januari påstod han dock att han inte har några planer på att sitta kvar på presidentposten om inte folket vill det.

– Den all-belarusiska folkförsamlingen är inte skapad för någon, allra minst för den sittande presidenten. Om ni bestämmer det så kommer den sittande presidenten att avgå, det är allt, han har gjort sitt jobb. Om ni anser att jag behöver göra något annat i det här landet så kan ni säga det, sade han, enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax.

Uttalandet ligger i linje med Aleksandr Lukasjenko vanliga retorik. Han har suttit vid makten i Belarus sedan 1994, och efter det starkt ifrågasatta valet 2020 då omfattande protester bröt ut har han slagit ned brutalt mot oppositionen. Demonstranter och andra har misshandlats, fängslats, dödats eller tvingats fly landet.

Reservplan

Grundlagsändringen skulle kunna bli något av en reservplan för presidenten. Han kan sitta kvar på presidentposten så länge han anser att det är det bästa. Sedan kan han övergå till den nya mäktiga folkförsamlingen som enligt förslaget ska ha befogenhet att fastställa lagar, föreslå konstitutionella förändringar samt välja medlemmar av landets centrala valkommission och domare i landets högsta domstolar.

– Får han problem med folket kan han övergå till att leda folkförsamlingen. Då kan han visa folket att de har fått en ny president och att makten har ändrats, säger Kamal Makili-Aliyev.

Vände sig till Ryssland

Det var just "problem med folket" efter valet 2020 som ledde till att Belarus närmade sig Ryssland. Aleksandr Lukasjenko började känna sig otrygg i relationen med väst och vände sig i stället till Ryssland, säger Kamal Makili-Aliyev.

– Ryssland fick en möjlighet när Lukasjenko började känna sig pressad vid makten på grund av bland annat protester, och han vände sig till Ryssland. Det är mycket viktigt för Ryssland som nu kan bestämma om Lukasjenko kan känna sig trygg vid makten eller inte. Därför kan Ryssland nu använda Belarus territorium för att attackera Ukraina, ha militär personal där och så vidare. Det har varit avgörande för attacken mot Ukraina.

Svetlana Tichanovskaja, som enligt oppositionen var den rättmätiga segraren i valet 2020, anser att Aleksandr Lukasjenko är medskyldig till Rysslands invasion i Ukraina.

Enligt Kamal Makili-Aliyev ligger inte invasionen av Ukraina i Belarus eget intresse, men landet har blivit inblandat på grund av att Lukasjenko närmade sig Ryssland.

– Han var tvungen, om vi pratar rent politiskt, men rent moraliskt så var han inte tvungen att gå över till Putin. Han hade bara kunnat lämna makten och gå.