Bolivias ex-president anklagas för folkmord

Bolivias tidigare interimspresident, nu fängslade Jeanine Áñez, anklagas för folkmord. Åtalet gäller 22 demonstranter som dödades i oroligheterna hösten 2019, efter det att Áñez företrädare Evo Morales flytt Bolivia.

Bolivias förra interimspresident Jeanine Áñez förs till en polisstation i La Paz i mars i år.

Bolivias förra interimspresident Jeanine Áñez förs till en polisstation i La Paz i mars i år.

Foto: Juan Karita/AP/TT

Bolivia2021-08-22 06:19

Vad som i en oberoende utredning kallas "överdrivet och oproportionerligt våld" från polis och säkerhetstjänst 2019 ligger till grund för ett åtal som väckts mot Jeanine Áñez.

Den förre presidenten sitter sedan månader häktad, tillsammans med två av sina ministrar, anklagad för terrorism, uppror och konspiration.

Det är dock inte sannolikt att de nya anklagelserna går så långt som till rättegång. För att det ska ske måste två tredjedelar av parlamentet rösta ja, en majoritet styrande socialistpartiet Mas inte har.

Anklagelserna mot Áñez gäller de uppgifter som i veckan kom fram i en rapport av en grupp oberoende utredare.

Summariska avrättningar

Utredarna – som utsetts av människorättsorganet IACHR, som i sin tur är knutet till den panamerikanska samarbetsorganisationen OAS – anklagade då Bolivias säkerhetstjänst för att ha utfört vad de kallade massakrer och summariska avrättningar mot demonstranter under protesterna som följde efter valet hösten 2019.

Minst 37 människor dödades i olika sammandrabbningar mellan anhängare och motståndare till Morales – och mellan grupperingarna och säkerhetstjänsten.

"Polis och militär använde, i såväl separata som gemensamma insatser, överdrivet och oproportionerligt våld och skyddade inte i tillräckligt hög grad medborgarna från våldshandlingar", skrev utredarna i sin rapport enligt nyhetsbyrån AFP.

De två händelser som utredarna har riktat in sig på inträffade några dagar efter det att Morales flytt Bolivia och Áñez tillträtt. Det gäller dels en demonstration i staden Sacaba och dels en i en förort till La Paz. Vid båda tillfällena dog elva personer i vad som beskrivs som massakrer.

Förts till sjukhus

OAS ordförande, Luis Almagro, skrev på Twitter att rapporten innehåller tillräckligt allvarliga uppgifter för att den internationella brottmålsdomstolen ICC borde ta upp fallet. Och den nuvarande presidenten i Bolivia, Morales partikamrat Luis Arce, beskyllde genast Áñez regering för att ha begått övergrepp mot mänskliga rättigheter och vara "ansvarig för utomrättsliga avrättningar".

I veckan kom uppgifter om att Áñez förts till sjukhus efter smärtor i bröstkorgen och högt blodtryck. Det var tredje gången på två veckor hon förts till sjukhus, men hon kunde senare återvända till häktet.

Hennes anhängare kräver att hon ska släppas fri, vilket regeringen hittills vägrat. Efter anklagelserna om folkmord ska hon enligt sin advokat ha försökt ta sitt liv.

– Försöket misslyckades, tack och lov, säger advokaten Jorge Valda enligt AFP.

Fakta: Turbulent sedan valet 2019

Socialistledaren Evo Morales vann valet i oktober 2019, efter att i strid med konstitutionen ha ställt upp för en fjärde mandatperiod. Efter anklagelser om valfusk bröt våldsamma protester ut och militären krävde Morales avgång. Till slut tvingades han att fly landet – varpå Jeanine Áñez interimsregering tillträdde.

Áñez interimsregering satt vid makten i elva månader, fram till valet i fjol. Under den perioden grep den konservativa regeringen flera ur Morales avsatta Mas-regering. I mars i år greps högerledaren, anklagad för att ha genomfört en kupp och tvingat bort Morales.

Vid valet i oktober 2020 återtog socialistpartiet Mas makten när den tidigare ekonomiministern Luis Arce valdes till president.

Källa: AFP, Reuters

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!