54-åriga Áñez, som har suttit inlåst sedan i mars i fjol, avfärdar brottsanklagelserna som politiskt motiverade. Hon anklagas även för terrorism och uppvigling.
Hösten 2019 hade Evo Morales ställt upp för en fjärde mandatperiod som president, trots att det inte var tillåtet. När han vann tog väldiga och våldsamma protester form, vilket slutade med att militären tvingade fram socialistledarens avgång.
Morales och hans kollegor flydde landet och hans parti Mas bojkottade det politiska arbetet. Då klev senatens andre vice talman Jeanine Áñez fram och sade sig stå näst på tur i successionsordningen, varpå hon utsågs till tillförordnad president.
Áñez interimsregering satt vid makten i elva månader, fram till valet i fjol. Under den perioden grep den konservativa regeringen flera ur Morales avsatta Mas-regering.
I början av sitt kortlivade presidentskap kallade Áñez in polis och militär för att återställa ordningen. Konflikten efter valet orsakade cirka 35 dödsfall, enligt människorättsorganisationen IACHR. För det står Áñez också inför folkmordsanklagelser.