Áñez, tidigare interimspresident, sitter sedan i mars fängslad anklagad för terrorism, uppror och konspiration.
Hon avfärdar brottsanklagelserna som politiskt motiverade och den 21 augusti sade en av hennes advokater att Áñez hade försökt ta sitt liv då folkmord lades till på listan över brott som hon anklagas för.
Hennes familj menar att hon både är deprimerad och har andra hälsoproblem. De har utan framgång krävt att hon ska flyttas till ett sjukhus.
I ett brev till utrikesminister Rogelio Mayta skriver IACHR, som i sin tur är knutet till den panamerikanska samarbetsorganisationen OAS, att man inom en vecka vill ha uppgifter om Áñez fysiska och mentala hälsa, liksom information om hennes tillgång till vård, rapporterar lokala medier.
Socialistledaren Evo Morales vann valet i oktober 2019, efter att i strid med konstitutionen ha ställt upp för en fjärde mandatperiod. Efter anklagelser om valfusk bröt våldsamma protester ut och militären krävde Morales avgång. Till slut tvingades han att fly landet – varpå Jeanine Áñez interimsregering tillträdde.
Áñez interimsregering satt vid makten i elva månader, fram till valet i fjol. Under den perioden grep den konservativa regeringen flera ur Morales avsatta Mas-regering.
Vid valet i oktober 2020 återtog socialistpartiet Mas makten när den tidigare ekonomiministern Luis Arce valdes till president. I mars i år greps högerledaren, anklagad för att ha genomfört en kupp och tvingat bort Morales.