Bosnienserber tar steg mot uppbrott

Bosnienserbiska parlamentariker röstar för att deras självstyrda region ska börja ta kliv ur Bosnien-Hercegovinas centralstyre. Den bosnienserbiska ledarens separatistiska strävan blir alltmer konkret, trots västliga varningar.

Bosnienserbernas ledare Milorad Dodik trycker på för att den självstyrande regionen ska börja lösgöra sig från det bosniska centralstyret. Här talar han i det regionala parlamentet i Banja Luka på fredagen.

Bosnienserbernas ledare Milorad Dodik trycker på för att den självstyrande regionen ska börja lösgöra sig från det bosniska centralstyret. Här talar han i det regionala parlamentet i Banja Luka på fredagen.

Foto: Radivoje Pavicic/AP/TT

Bosnien-Hercegovina2021-12-10 22:51

Beslutet som fattades i det bosnienserbernas regionala parlament är inte bindande, men stakar ut en väg ut ur den bosniska statsbildningen, vilket den bosnienserbiske ledaren Milorad Dodik upprepade gånger har hotat att försöka lämna.

– Detta är frihetens ögonblick för Republika Srpska (den bosnienserbiska regionen), sade Dodik i det regionala parlamentet i Banja Luka inför voteringen, där han avfärdade statsbildningen Bosnien-Hercegovina som ett dödsdömt "experiment".

Men Dodik mötte motstånd i den bosnienserbiska församlingen, där en stor del av ledamöterna valde att bojkotta voteringen. I slutänden röstade 48 ledamöter för och 3 emot, i ett parlament med 83 platser.

Uppdelat efter kriget

Beslutet blev därmed inte bindande, men innebär likväl att det startas en process där det ska tas fram nya lagar, med målet att bosnienserbiska representanter ska lämna Bosnien-Hercegovinas gemensamma militärmakt, rättsväsende och skattesystem.

Det bosniska centralstyret bygger på representation från landets två självstyrande områden, där de etniska grupper som stred i Bosnienkriget till exempel ingår i samma militärmakt.

Milorad Dodik är Republika Sprskas representant i Bosnien-Hercegovinas tredelade presidentskap. Han anser dock att själva staten är en FN-stadgad "pappersprodukt" och vill att Republika Sprska ska bli en del av Serbien. Han har önskat en folkomröstning om huruvida bosnienserberna borde sköta om viktiga delar, som militären, på egen hand.

Meningsmotståndare invänder att han höjer tonen endast för att stärka sitt eget politiska mandat – och att han oavsett vilket häller bensin på en alltjämt pyrande bosnisk brasa.

– Jag anser att vägen du har valt är farlig för Republika Srpska och vi kan inte följa dig, sade bosnienserbiske oppositionsledaren Mirko Sarovic.

Varnat för våldsamheter

Bosniaker i landets andra självstyrande region har varnat för att Dodiks initiativ kommer att leda till våldsamheter och uppmanat EU och USA att lägga sig i. USA har riktat sanktioner mot bland andra Milorad Dodik och skickade på fredagen också två militärhelikoptrar till Sarajevo, i vad som tolkats som en symbolisk handling.

Milorad Dodik har sagt att bestraffningar endast för regionen närmare dess "riktiga vänner" Ryssland och Kina. Förra veckan var han på besök i Moskva för ett möte med den ryske presidenten Vladimir Putin. Ryssland har valt att inte skriva under på de bannor som kommit från det internationella råd som ska se till att fredsavtalet implementeras.

Fakta: Bosnien-Hercegovina

Bosnien-Hercegovina är ett land med drygt 3,5 miljoner invånare, som ligger i de centrala delarna av det som tidigare var Jugoslavien, på Balkanhalvön. Sarajevo är huvudstad.

När staten Jugoslavien kollapsade år 1992 utbröt ett blodigt inbördeskrig där bosnienserberna inte ville erkänna en bosnisk självständighetsförklaring och bildade en egen stat, Republika Srpska. Det efterföljande kriget kännetecknades av krigsförbrytelser och etnisk rensning, till större delen begångna av de bosnienserbiska styrkorna. Vid massakern i Srebrenica i juli 1995 dödades runt 8 000 bosniakiska pojkar och män i det största folkmordet i Europa sedan andra världskriget.

I fredsavtalet i Dayton 1995 delades Bosnien-Hercegovina i två självstyrande delar: Federationen, där främst bosniaker och bosnienkroater bor samt Republika Srpska, där majoriteten är bosnienserber.

På nationell nivå har landet ett tredelat presidentskap: ett presidentråd, som består av en bosniak, en kroat och en serb. Valsystemet har en konstruktion där etnicitet är en bärande del. I Republika Srpska väljs den serbiska representanten och i Federationen väljs den bosniska och kroatiska.

Källa: Landguiden/UI, Nationalencyklopedin

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!