Kontroversiella lagar i Bosnien rivs upp

FN:s höga representant i Bosnien-Hercegovina river upp två kontroversiella lagar som i veckan klubbades igenom i den bosnienserbiska delen av landet. Den högljudde separatisten Milorad Dodik beskrivs som hjärnan bakom lagarna.

Christian Schmidt, FN:s höga representant i Bosnien-Hercegovina. Arkivbild.

Christian Schmidt, FN:s höga representant i Bosnien-Hercegovina. Arkivbild.

Foto: Armin Durgut/AP/TT

Bosnien-Hercegovina2023-07-01 19:03

Bosnien-Hercegovina har sedan fredsavtalet i Dayton 1995 delats upp i två självstyrande delar, så kallade enheter. Parlamentet i den bosnienserbiska delen, som kallas Serbiska republiken, röstade i tisdags igenom två lagar.

Den ena lagen syftade till att upphävde den övergripande författningsdomstolens makt i Serbiska republiken, den andra till att ogiltigförklara den höga representantens beslutsfattande förmåga.

FN:s höga representant, Christian Schmidt, har enligt Daytonavtalet formell rätt att lägga in veton och ändra lagstiftning om det krävs för att fredsavtalet ska efterlevas.

Schmidt säger vid en pressträff att de upprivna lagarna tydligt bryter mot Bosnien-Hercegovinas grundlag och fredsavtalet i Dayton.

– De två enheternas parlament saknar makten att förringa de beslut som tas i författningsdomstolen och kan inte reglera viktiga institutioner som inrättades av Daytonavtalet. Så enkelt är det, säger Schmidt.

Den bosnienserbiske ledaren Milorad Dodik, en hårdför politiker som i flera år höjt tonläget om en separation från landets centralstyre, pekas ut som ansvarig för de kontroversiella och nu upprivna lagarna.

Han säger att Serbiska republiken inte kommer att lyda Schmidt.

– Vi är redo. Vi ser Serbiska republiken som en egen stat. Vi är bara här för att vi måste, säger Dodik.

Bosnien-Hercegovina – ett delat land

Bosnien-Hercegovina är ett land med drygt 3,5 miljoner invånare, som ligger på Balkanhalvön, i de centrala delarna av det som tidigare var Jugoslavien. Sarajevo är huvudstad.

När staten Jugoslavien kollapsade år 1992 utbröt ett blodigt inbördeskrig där bosnienserberna inte ville erkänna en bosnisk självständighetsförklaring och bildade en egen stat, Republika Srpska. Det efterföljande kriget kännetecknades av krigsförbrytelser och etnisk rensning, till större delen begångna av de bosnienserbiska styrkorna. Vid massakern i Srebrenica i juli 1995 dödades runt 8 000 bosniakiska pojkar och män i det största folkmordet i Europa sedan andra världskriget.

I fredsavtalet i Dayton 1995 delades Bosnien-Hercegovina i två självstyrande delar som brukar benämnas som "enheter": Federationen, där främst bosniaker och bosnienkroater bor, samt Serbiska republiken (Republika Srpska), där majoriteten är bosnienserber.

Centralregeringen ansvarar för utrikespolitik, militär, beskattning och handel. Enheterna har hand om bland annat egen polis, vård och skola.

FN:s höga representant, som ska se till att fredsavtalet efterlevs, har formellt rätt att lägga in veton och och ändra landets lagstiftning.

Källa: Landguiden/UI, Nationalencyklopedin

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!