Linde varnar för serbisk separatism i Balkan

Mardrömmar om massakrer väcks åter i Bosnien-Hercegovina där brutalitet brände sönder samhällen i Balkan för knappt tre decennier sedan. Den serbiske ledaren Milorad Dodik vill frigöra sig från Bosnien-Hercegovinas självstyre.
–Det går verkligen åt fel håll, säger utrikesminister Ann Linde.

Medlemmar i den serbiska polisstyrkan i Republika Srpska i parad i januari.

Medlemmar i den serbiska polisstyrkan i Republika Srpska i parad i januari.

Foto: Radivoje Pavicic/AP/TT

Bosnien2022-04-12 20:53

I skuggan av den ryska invasionen av Ukraina har det politiska läget i västra Balkan förvärrats.

På tisdagen träffade utrikesminister Linde högt uppsatta politiska ledare i regionen. Med sig hade hon varningar från Sverige och EU om en farlig färdriktning bland serbiska nationalister i den självständiga regionen.

– Det som hänt den senaste tiden från Republika Srpska är att en rad beslut tagits som underminerar och syftar till att nedmontera Bosnien-Hercegovina, säger Linde på telefon från Sarajevo.

Linde har precis träffat Sarajevos borgmästare, 31-åriga Benjamina Karic, socialdemokrat precis som Linde och en person som inger hopp i ett växande mörker.

Separatistisk ledare

Men anledningen till konflikten heter Milorad Dodik, hårdför separatistisk serbisk ledare som har nära kontakter med Moskva, och som dödförklarat fredslösningen med delad makt i Bosnien-Hercegovina.

Dodik har också flera gånger förnekat att dåden som utfördes i bland annat Srebrenica 1995 skulle ha varit ett folkmord.

"Det finns ingen frihet för det serbiska folket om det inte har sin egen stat", sade han i Banja Luka i slutet av januari.

Linde skulle ha träffat Dodik, som sitter i det styrande presidentrådet.

– Dodik kom inte själv, då han ställde in någon timme innan. I stället kom hans ställföreträdare och så från de andra två partierna, berättar Linde, som konstaterar att det tredelade styret i Bosnien-Hercegovina är dysfunktionellt på grund av Dodik.

– Mitt huvudbudskap är att man måste stoppa att den territoriella integriteten, suveräniteten och statens funktion undermineras. Det är än viktigare när vi har ett stort krig på europeiska kontinenten.

Allvaret förstärks av den ryska invasionen i Ukraina, och Dodiks nära kontakter med Moskva,

– Jag träffade flera oppositionspolitiker, och de tog upp att Dodik träffade Putin i december, och samtalat med utrikesminister Lavrov efter invasionen. Man är orolig för relationen mellan Republika Sprska och Ryssland.

Dodik har inte direkt fördömt den ryska invasionen, och vill inte gå med på sanktioner mot Ryssland. Storbritannien och USA har i sin tur riktat sanktioner mot Dodik.

Linde kom till regionen från ett utrikesministermöte i Luxemburg på måndagen. Även där diskuteras hur de serbiska separatisterna i Balkans krutdurk ska stoppas. EU har dessutom beslutat av tillfälligt stoppa två större infrastrukturprojekt.

– EU kan inte acceptera det som håller på att ske. Jag var tydlig med att man fortsätter att underminera staten, då blir det svårt för oss att fortsätta att ge vårt stöd, säger Linde.

Minnen från massgravar

Så kommer hon tillbaka till sitt nyss avslutade samtal med den unga borgmästaren i Sarajevo, som också kom att handla om kriget i Ukraina.

– Hon sade att det finns en rädsla bland befolkningen. Tv-bilderna visar det som man själv varit med om. Civila som blir skjutna utan anledning, massgravar och massflykt från utsatta områden.

Hur stor risk är att utvecklingen i Bosnien-Herzegovina hamnar i medieskugga?

– Jag ställde den frågan. Flera menade att det var bara 30 år sedan man gick igenom det som Ukraina går igenom i dag. Det har snarare lyft fjällen från ögonen på många, svarar Linde.

För befolkningen i västra Balkan vill inte vara med om att historien upprepar sig.

Bosnien-Hercegovina

Bosnien-Hercegovina är ett land med drygt 3,5 miljoner invånare, som ligger i de centrala delarna av det som tidigare var Jugoslavien, på Balkanhalvön. Sarajevo är huvudstad.

När staten Jugoslavien kollapsade år 1992 utbröt ett blodigt inbördeskrig där bosnienserberna inte ville erkänna en bosnisk självständighetsförklaring och bildade en egen stat, Republika Srpska. Det efterföljande kriget kännetecknades av krigsförbrytelser och etnisk rensning, till större delen begångna av de bosnienserbiska styrkorna. Vid massakern i Srebrenica i juli 1995 dödades runt 8 000 bosniakiska pojkar och män i det största folkmordet i Europa sedan andra världskriget.

I fredsavtalet i Dayton 1995 delades Bosnien-Hercegovina i två självstyrande delar: Federationen, där främst bosniaker och bosnienkroater bor samt Republika Srpska, där majoriteten är bosnienserber.

På nationell nivå har landet ett tredelat presidentskap: ett presidentråd, som består av en bosniak, en kroat och en serb. Valsystemet har en konstruktion där etnicitet är en bärande del. I Republika Srpska väljs den serbiska representanten och i Federationen väljs den bosniska och kroatiska.

Milorad Dodik är Republika Srpskas representant i Bosnien-Hercegovinas delade ledarskap. Det Bosniska centralstyret bygger på representation från landets två självstyrande områden, där de etniska grupper som stred i Bosnienkriget till exempel ingår i samma militärmakt.

Källa: Landguiden/UI, Nationalencyklopedin

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!