Det två dagar långa toppmötet hålls i staden Belém, vid Amazonasflodens mynning, och började på tisdagen.

Det är första gången på 14 år som ledarna för de åtta Amazonasländerna – Bolivia, Brasilien, Colombia, Ecuador, Guyana, Peru, Surinam och Venezuela – samlas.

Värd för mötet är den brasilianske presidenten Luiz Inácio Lula da Silva – som gjort skyddet av regnskogen till en av sina profilfrågor sedan han vid årsskiftet tog över efter den högernationalistiske företrädaren Jair Bolsonaro.

"Måste agera tillsammans"

Lula lovar att toppmötet ska ta fram djärva åtgärder för att stoppa förstörelsen av världens största regnskog.

– Detta möte utgör ett landmärke. Det kommer att markera en vändpunkt i historien om att skydda Amazonas, sade han innan mötet öppnades.

Den vidsträckta sydamerikanska regnskogen är hem åt uppskattningsvis tio procent av världens kända djurarter och spelar i egenskap av så kallad kolsänka en viktig roll för att motverka den globala uppvärmningen.

I sitt öppningstal betonade Lula hur klimatkrisen "allvarligt förvärrats".

– Utmaningarna i vår tid, och de möjligheter som uppstår från dem, kräver att vi agerar unisont, sade han.

— Det har aldrig varit så akut.

"Konsensusprocess"

Forskare varnar för att skövlingen för Amazonas är allt närmare en kritisk brytpunkt där massdöd av träd i stället skulle göra skogen till en källa till koldioxidutsläpp.

Brasiliens utrikesminister Mauro Vieira sade inför toppmötet att Amazonasländerna väntas enas om nya mål, och steg för att nå dit, i skyddet av regnskogen. Miljöorganisationer uppmanar samtliga åtta länder att följa Brasiliens löfte att helt få stopp på illegal skövling till 2030.

Värdlandet har dock antytt att mer förhandlingar krävs för att få med sig de andra.

– Varje land har sin dynamik, sade Brasiliens miljöminister Marina Silva inför mötet.

– Det är en successiv konsensusprocess.

Känslig fråga

Colombias president Gustavo Petro trycker samtidigt på för att få de andra länderna att haka på hans löfte om att stoppa all ny oljeexploatering i Amazonasområden. Det är dock en känslig fråga för oljerika länder som Venezuela – och även Brasilien, vars statliga oljebolag Petrobras vill borra efter nya oljefyndigheter vid Amazonasflodens mynning.

Brasiliens miljöminister Marina Silva välkomnar det colombianska förslaget.

– Vi har två presidenter som kommer med starka åtaganden: Colombias president med oljestopp, och Lula med stopp för avskogning, sade hon.

Även urfolksgrupper, vars skyddade reservat i Amazonas utgör en viktig buffert mot skövlingen, uppmanar de sydamerikanska ledarna att vidta kraftfulla åtgärder.

– Vår kamp förs inte bara för urfolken, den förs för hela världen, så att framtida generationer kan överleva på den här planeten, sade Nemo Guiquita, ordförande för den ecuadorianska urfolksorganisationen Confeniae, till nyhetsbyrån AFP.