En del spådde att socialdemokraten Lula, tidigare president 2003–2010, skulle ta hem slutsegern redan i första omgången för fyra veckor sedan. Men för det krävdes 50 procent av alla röster, och Lula slutade på "bara" drygt 48 procent.

I stället var det landets sittande ledare Jair Bolsonaro som gick starkt. Ytterhögerpresidenten slutade på mer än 43 procent – en otippat hög siffra för någon som av expertis hade dömts ut efter sin utskällt valhänta hantering av pandemin, och fått skoningslös global kritik för att låta Amazonas regnskogar skövlas.

Sista veckan före den avgörande valomgången i dag har Bolsonaro hämmats av fallet med allierade Roberto Jefferson. 69-årige Jefferson sköt automateld och kastade granater när poliser skulle gripa honom, och händelsen har spätt på mångas rädsla och avsmak för Brasiliens våldskultur, vilket smittar av sig på presidenten.

"Letar desperat"

Men Paola Sartoretto, docent och Brasilienkännare vid högskolan i Jönköping, säger att Bolsonaro har slipade webbmedarbetare som in i det sista försöker öka presidentens chanser.

– De letar desperat efter argument, att hitta någonting som kan missgynna Lula.

Hon beskriver det som att Lulas kampanj är starkast ute på gator och torg, medan Bolsonaro leder på internet – och inte alltid med schyssta metoder.

– De använder meddelandeappar som Whatsapp och Telegram på sätt som inte är helt lagliga, uppger Sartoretto.

Bäddar för protester?

Hon menar då omdiskuterade metoder med bland annat falska konton, "botar" som utger sig för att vara människor och sprider uppviglande budskap.

– Mycket av engagemangen är inte autentiska utan automatiserade.

Samtidigt kan detta sprida en misstänksamhet mot teknik i allmänhet, och Bolsonaro har flera gånger sagt att Brasiliens elektroniska röstsystem inte är pålitligt. Hans skeptiker befarar att uttalandena är ett sätt att bädda för våldsamma protester mot resultatet om han inte vinner.

Stora utmaningar väntar

Om Lula vinner skulle han mötas av stora utmaningar. I valrörelsen har han försökt appellera till dem som kommer ihåg hur det var när han senast var president, då det var högkonjunktur och många fick en högre levnadsstandard.

– I valrörelsen har han sagt: Jag ska komma tillbaka, och jag ska fixa det här igen, ni vet ju att jag gjort det tidigare, jag är bra på det, säger Torsten Wetterblad, Brasilienforskare som under många år var knuten till Stockholms universitet och som nu är på plats i São Paulo.

– Det är naturligtvis en förenkling därför att den ekonomiska verkligheten är mer komplicerad nu och det ekonomiska utrymmet för reformer mer begränsat, fortsätter han.

Under sin tid som president var Lula inblandad i en omfattande politisk skandal som slutade med att han 2017 dömdes till fängelse anklagad för korruption – en dom som senare hävdes, då det konstaterats att domaren i målet varit partisk.