Valresultatet i första omgången i presidentvalet i Brasilien i söndags blev en oväntad framgång för sittande presidenten, ytterhögerkandidaten Jair Bolsonaro, som fick betydligt större stöd än vad opinionsundersökningarna visat. Röster har höjts för att inleda formella utredningar av mätföretagen i Brasilien efter missen.

– Det är en stor debatt nu och alla ifrågasätter resultaten i opinionsundersökningarna, säger Nara Pavão, statsvetare vid universitetet Pernambuco i Recife i östra Brasilien.

Själv ser hon en möjlig förklaring – att undersökningarna gjordes ett par dagar före valet.

– Vi tror att det var en sistaminutenförändring för Bolsonaro.

När det såg ut som att utmanaren, socialdemokratiska PT:s kandidat Luiz Inácio "Lula" da Silva, var på väg att kunna säkra en majoritet och därmed undvika en andra valomgång, började hans kampanj uppmana de mindre kandidaternas väljare att rösta strategiskt. Och det verkar de ha gjort – men inte som Lula tänkt sig:

– Så folk lämnade tredje- och fjärdekandidaten och gick mot Bolsonaro. (Socialdemokratiska PDT-kandidaten) Ciro Gomez fick omkring sex procent i opinionsundersökningarna, men slutade med 3 procent, säger hon.

Religiös rörelse på frammarsch

Bolsonaro lockar också religiösa väljare, framför allt inom protestantiska frikyrkor. Rörelsen är på stark frammarsch i traditionellt katolska Brasilien, berättar Bryan Pitts, historiker inriktad på Brasilien vid amerikanska UCLA:s Latinamerikainstitut.

– Brasilien har rört sig högerut det senaste årtiondet, framför allt på grund av framväxten av den evangeliska kyrkan. Den har gått från kanske 15 procent av brasilianska befolkningen för 30 år sedan till 35 procent nu.

De tenderar att rösta höger, och står för en hög andel av Bolsonaros stöd, enligt Pitts.

– Brasilien är ett extremt konservativt land när det handlar om sexualitet och kön. Så det är inte så överraskande att många hakar på Bolsonaros prat om familjen och att bevara traditionella könsroller, säger han.

Attacker väntar

Bolsonaro och Lula är två välkända politiker – båda bland de mest älskade och hatade i landet.

Nara Pavão tror att Brasilien står inför en valrörelse med attacker och tjuvnyp, där kandidaterna fokuserar på att få väljare att inte välja den andre.

– Det handlar inte om vem som är favorit, utan vem du inte vill se återvända till makten. De kommer inte prata om politik, eller valprogram. Det kommer vara känslosamt drivna och negativt laddade kampanjer, säger hon.

Pitts håller med:

– Deras visioner är redan tydliga. Inget de säger eller gör de kommande veckorna kommer att avgöra. Det kommer avgöras av valdeltagande – det är obligatoriskt, men det finns sätt att komma runt det, säger han.

Jagar stöd

De båda kandidaterna har också inlett jakten på stöd från potentiella bundsförvanter. Lula har säkrat ett halvhjärtat stöd från fjärdekandidaten Gomes, medan tre delstatsguvernörer ställt sig bakom Bolsonaro. Vem tredjekandidaten, Simone Tebet (mittenhögerpartiet MDP) ger sitt stöd är ännu oklart.

– Landet är splittrat. Lulas anhängare borde inte fira alltför mycket om han vinner, för det kommer att vara en mardröm att styra Brasilien. Vi har en superkonservativ senat, kongressen som helhet gick högerut i valet. PT är ett starkt politiskt parti i kongressen, men Bolsonaros allierade är överrepresenterade, säger Pavão.

Landets lagstiftande församling består av en minst sagt brokig skara senatorer och ledamöter.

– Vi har det mest fragmenterade partisystemet i världen, med över 20 politiska partier i kongressen, så vem som än får presidentmakten måste bygga en heterogen koalition för att kunna styra, säger hon.

Till skillnad från förra gången Lula var vid makten är Brasilien i ett svårare ekonomiskt läge, vilket bäddar för missnöje om han får posten.

– Han säger att det faktiskt är bra för att han aldrig vunnit i första omgången, och att det är en möjlighet att bygga den koalition han behöver för att styra. Och det är nog vad han försöker att göra.

Fördel Lula

Både Nara Pavão och Bryan Pitts anser det lutar åt en seger för Lula – hans missnöjessiffror är lägre än motståndarens – men ingen vill räkna ut Bolsonaro.

Pitts lyfter fram att Bolsonaros framgångar i första valomgången kan ha varit bra för förtroendet för demokratin.

– Om han förlorar andra valomgången blir det svårt för honom att hävda valfusk, för det kan ifrågasättas varför han inte hävdade det efter första valomgången, säger han och fortsätter:

– De brasilianska demokratiska institutionerna är starka, även om de har fått sig en smäll de senaste åren. Bolsonaro kan försöka med att utmana valresultatet – men precis som (USA:s president Donald) Trump kommer han se att han har begränsade möjligheter att faktiskt göra det.