I videoupptagningar från måndagskvällen syns hur Bolsonaro-anhängare, med bland annat banderollförsedda Scania-lastbilar till hjälp, pressade på runt polisavspärrningarna i huvudstaden.
Till tisdagen, Brasiliens nationaldag, har Bolsonaro själv uppmanat till massiva demonstrationer. Han hävdar att andra politiska institutioner, i första hand Högsta domstolen och kongressen, har berövat honom makt.
Likheter finns med den 6 januari i Washington, då USA:s dåvarande president Donald Trump eldade på sina anhängare innan de stormade kongressen där.
I ett öppet brev går en lång rad högt uppsatta politiker från hela världen, däribland tidigare presidenter och premiärministrar, så långt att de skriver: "Den 7 september 2021 kommer ett uppror att försätta demokratin i fara i Brasilien". De uttrycker oro för "en kupp i världens tredje största demokrati", och poängterar att Bolsonaro-sidan flera gånger hotat ställa in nästa års presidentval.
Stor marsch
Bland undertecknarna finns de tidigare stats- eller regeringscheferna José Luis Zapatero (Spanien), Fernando Lugo (Paraguay), Ernesto Samper (Colombia), Rafael Correa (Ecuador) och Martín Torrijos (Panama).
Bolsonaro själv deltog på tisdagsmorgonen lokal tid i pampiga ceremonier i Brasília. Senare under dagen ska han delta i en stor marsch i São Paulo, där han hoppas på två miljoner deltagare på paradgatan Avenida Paulista.
Han har kallats "tropikernas Trump", och är liksom den nordamerikanske ledaren känd för kontroversiella utspel även på sociala medier. Bland annat hånfulla formuleringar kring covid-19 har lett till att hans inlägg stoppats.
Under press
Inför nationaldagen undertecknade Bolsonaro ett dekret som sätter nya hårda krav kring vad som krävs för att nätjättarna ska få ägna sig åt vad han kallar censur. För att presidentordern ska bli lag måste den dock godkännas i kongressen, vilket inte alls är säkert. Och Facebook avvisar presidentordern som grundlagsvidrig.
– Det han vill göra är att förhindra desinformationen och hatspråket som han och hans anhängare sprider från att plockas bort från nätplattformarna, säger Alessandro Molon, minoritetsledare från oppositionella PSD i deputeradekammaren, till nyhetsbyrån AFP.
Bolsonaro är under stark press opinionsmässigt, och ligger långt efter vänsterkandidaten Lula da Silva i mätningarna. Å andra sidan är det över ett år kvar till valet, som hålls den 2 oktober 2022.