Dansk polis registrerar sedan lång tid tillbaka de personer som anses kunna knytas till kriminella gäng. Vid förra årsskiftet var antalet nere på 1 133 personer – en minskning med mer än 600 på sju år.

Hårdare straff har varit den röda tråden i alla de åtgärdspaket som från 2009 och framåt lanserats mot kriminella gäng. Om ett grovt brott kan kopplas till en gängkonflikt kan ett dubbelt så hårt straff utdömas.

"Gängen bakom galler" var namnet på det senaste åtgärdspaketet, 2017, och vid årsskiftet satt en tredjedel av Danmarks identifierade gängkriminella frihetsberövade.

"Konfliktsituationen böljar"

Dansk polis är sparsam med att publicera statistik över gängmord, men 2018 dödades tre personer i Danmark i kniv- eller skjutvapendåd. Samma år var det tolv dödsskjutningar bara i Malmö och totalt 45 i Sverige.

– Det verkar ju som att hårdare straff har en effekt, men samtidigt så har vi inte löst gängproblematiken i Danmark. Konfliktsituationen böljar upp och ner, säger Erik Christensen vid Det kriminalpræventive råd.

– Man kan också konstatera att graden av kriminalitet och hårdheten i de kriminella handlingarna inte har minskat, tillägger han.

Arbeta förebyggande

För att mota tillbaka gängkriminaliteten ytterligare i Danmark krävs nu att politikerna börjar tänka mer på rekryteringen till gängen, anser han.

– Vi måste stå på två ben. Ja, vi måste bestraffa hårt av hänsyn till den allmänna rättskänslan i samhället när kriminaliteten blir hårdare och våldsammare. Men vi måste också arbeta förebyggande så att färre barn och unga dras till de här gängen.

Då handlar det om att barn och unga har en meningsfull fritid, att det går att få jobb och att man stöttar föräldrarna till de barn och ungdomar som är i farozonen, menar han. Och här känner han att det finns en ny öppning.

– Jag tror att vi är vid en punkt där politikerna nu är på det klara med att vi måste titta på det här, säger Erik Christensen.