– Det är viktigt att hålla huvudet kallt, att låta dammet lägga sig lite innan vi drar för långtgående slutsatser – det är att fokusera på att hitta konstruktiva sätt att komma ur den här situationen, säger Janse till TT.
Soldater förde på tisdagen bort president Ibrahim Boubacar Keïta och premiärminister Boubou Cissé från huvudstaden Bamako. På onsdagen höll officeren Ismaël Wague, som kallade sig talesman för gruppen som tog över makten, ett tv-tal där han utlovade ett civilt övergångsstyre, för att bädda för nyval när läget medger.
Ännu är mycket oklart om vad kuppmakarna egentligen vill och hur de kommer att agera – men maktövertagandet ser i alla fall hittills ut att ha varit disciplinerat och förhållandevis befriat från våld.
– Det är också mitt intryck. Och retoriken är så här långt under omständigheterna positiv. De skulle kunna säga att de ska säkerställa en förändring och städa upp i korruptionen, vilket skulle signalera att de vill vara kvar själva. Men ännu så länge är det inte det som de signalerar. Man får hoppas att det fortsätter så, säger Jesper Bjarnesen, Västafrikaforskare vid Nordiska Afrikainstitutet vid Uppsala universitet, till TT.
– Nu måste det internationella samfundet och aktörerna på plats stödja den här övergången till civilt styre och allmänna val. Allt annat vore ett svek mot Malis befolkning, fortsätter han och tillägger att han känner en oro över utvecklingen.
"Ett misstroende"
Bjarnesen ser maktövertagandet som en direkt förlängning av de folkliga protester som pågått i landet sedan början av juni mot det försämrade säkerhetsläget och mot den utbredda korruptionen.
På frågan om vad den svenska ambassaden ägnat sig åt sedan kuppen svarar Diana Janse:
– Vi samlar information, jämför intryck, försöker skapa oss en bild av läget och en idé om hur vägen framåt kan se ut och vad det får för direkta konsekvenser också i det något längre perspektivet för vår svenska närvaro här – både militärt och när det gäller biståndet, men det är för tidigt att säga nu.
Carina Gunnarson, forskare i Afrikaprojektet på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), understryker att det handlar om en djup politisk kris i ett land som inte har stabila demokratiska institutioner.
– Det är ett misstroende och ett missnöje med staten och hur den fungerar, säger hon till TT.
Spänt men lugnt
Samtidigt som hon påpekar att militären faktiskt lämnat ifrån sig makten efter tidigare kupper luftar Gunnarson också en oro över hur den nu ska agera.
Diana Janse säger på onsdagskvällen att läget känns spänt men lugnt. Det är mycket färre människor ute på gatorna i Bamako än vanligt, men också polisen och militären lyser med sin frånvaro – samtidigt som kuppmakarna utlyst utegångsförbud mellan klockan 21.00 och 05.00.
– Det blir intressant att se vilka som ska upprätthålla detta utegångsförbud, om det är militären eller polisen, säger hon.
Janse talar också om behovet av att malierna själva ska få huvudrollen i den fortsatta utvecklingen.
"Extremt bekymmersam"
Mali är en del av Sahelregionen, där flera av länderna de senaste åren har fått genomlida det kraftigt försämrade säkerhetsläget. Men att just Mali genomlever ett militärt maktövertagande har också ett signalvärde, säger Bjarnesen.
– Det är en olycklig symbolisk situation att demokratin inte räcker till i det land i regionen som har den största internationella insatsen inom sina gränser.
Diana Janse säger att militärkuppen medför stora faror för både Mali och Sahel.
– Situationen är extremt bekymmersam redan som den är i hela regionen. Det är klart att det här inte bidrar till Sahels stabilitet på något sätt.