Kolesnikova försvann i Minsk den 7 september och vittnen berättade hur hon tvingats in i en skåpbil av maskerade män. Sedan dök hon och ytterligare två oppositionella upp vid gränsen till Ukraina, där hon rev sönder sitt pass för att inte bli tvingad att lämna landet av belarusisk säkerhetstjänst.
Efter detta placerades Kolesnikova i ett slags häktesförvar. Nu riktar Belarus särskilda utredningsmyndighet formella brottsanklagelser mot henne, som gäller ungefär att hon uppviglat till handlingar som syftar till att skada den nationella säkerheten, "via medier och internet". För ett sådant brott kan man bestraffas med upp till fem års fängelse.
Ingen ånger
Oppositionsledaren hålls frihetsberövad i staden Zjodzina i nordvästra Belarus och mår under omständigheterna bra, säger hennes advokat till den ryska nyhetsbyrån Interfax. Till en början fick hon bland annat inte tillgång till sina mediciner, men detta ska ha ordnats.
– Maria vill att folket ska veta att hon inte för ett ögonblick ångrar att hon gjorde vad hon gjorde och anledningen till att hon hamnat här, säger advokaten Ljudmila Kazak enligt Interfax.
Belarus ledande människorättsorganisationer kräver i ett gemensamt upprop att Kolesnikova och två andra oppositionella, Maksim Znak och Illja Salej, släpps fria omgående. Brottsutredningarna är politiskt motiverade och syftar endast till att stoppa deras politiska verksamhet, skriver de i ett öppet brev.
"Att uttrycka sin åsikt och kräva dialog mellan samhälle och myndigheter kan inte vara ett brott i ett demokratiskt samhälle", skriver de.
Svartlistar säkerhetsfolk
En annan av de belarusiska oppositionsledarna, Maria Tichanovskaja, meddelar att man håller på att ta fram en så kallad svart lista över personer inom de belarusiska myndigheterna som begår övergrepp i tjänsten, till exempel genom övervåld eller utomrättsliga bortföranden.
Listan kommer att publiceras och skickas till flera länders regeringar, enligt Tichanovskaja, som befinner sig i exil i grannlandet Litauen sedan dagarna efter det omstridda valet.
"Jag uppmanar säkerhetsstyrkorna att upphöra med våldet och ansluta sig till det belarusiska folket. Om ni inte gör det kommer ni inte att komma undan rättvisa rättegångar och bestraffning", säger hon i ett skriftligt uttalande enligt AFP.
Europeisk Marshallplan?
EU bör stå redo att bistå ett fritt Belarus med en sorts Marshallplan, anser de så kallade Visegrad-länderna (Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern). Om och när landet håller ett demokratiskt val bör Europa erbjuda motsvarande drygt tio miljarder kronor för att Belarus ska byggas upp snabbt, säger Polens premiärminister Mateusz Morawiecki enligt Reuters.
Morawiecki kommer att föreslå detta på EU-toppmötet nästa vecka.
Baltstaterna har sedan tidigare svartlistat den belarusiske ledaren Aleksandr Lukasjenko och en lång rad topptjänstemän i landet. EU förbereder sanktioner.
Lukasjenko å sin sida får ekonomisk uppbackning från Ryssland. Tidigare i veckan gavs han en livlina i form av ett lån på motsvarande drygt 13 miljarder kronor.