Protesterna mot rättsväsendets övervåld mot minoriteter rasade i stora delar av USA i fjol när Biden drev sin presidentvalskampanj. Till skillnad från den dåvarande presidenten Donald Trump – som ofta framhöll att han stod på poliskårens sida och som kallade en gatumålning av slagorden "Black lives matter" för en "hatsymbol" – sade Joe Biden sig kunna bygga broar mellan minoriteter och rättsväsendet.
Nu är det upp till bevis för honom.
Hundratals dödsskjutningar
Under tisdagen väntas Biden skriva under ett presidentdekret som skapar en kommission för att utreda polisväsendet i ljuset av bland andra Floyds död, rapporterar nyhetskanalen CNN.
Vid sidan av Floyd har namn som Breonna Taylor och Jacob Blake ekat under fjolårets protester. De är några av de många svarta som drabbats av polisiärt övervåld och vars fall väckt frågor om diskriminering, dold och öppen, inom poliskåren.
Vita husets plan innefattar även direktiv till justitiedepartementet om hur medborgarrättsliga övergrepp ska hanteras och hur man ska kunna garantera att alla behandlas lika inom rättsväsendet, enligt medier. Satsningar på fängelser och allmännyttiga bostäder väntas också.
Hur landar?
Joe Bidens styre är redan historiskt på grund av sin mångfald. Kamala Harris, landets första kvinnliga och första svarta vicepresident, kommer att stå vid presidentens sida när han lägger fram planen, enligt Vita huset. Den förra FN-ambassadören Susan Rice, som nu leder ett inrikespolitiskt råd, väntas också spela en viktig roll.
Det är väl känt att Biden kunde säkra Demokraternas presidentkandidatur tack vare stöd från svarta väljare i sydstaten South Carolina – och att han i mångt och mycket har landets stora minoritetsbefolkningar att tacka för segern i presidentvalet. Många av dessa lär göra tumme upp för initiativen. Frågan är hur de landar bland expresident Donald Trumps anhängare i det USA som Biden lovat att ena.