I byn Potocari inleddes minnesceremonin med att nio offer för massakern, vars kroppar identifierats först under det gångna året, begravdes.

På samma plats hade FN:s fredsbevarande styrka (Unprofor) sin bas under konflikten i Bosnien-Hercegovina, som fick sin grymma kulmen i folkmordet i den lilla staden Srebrenica i den bosnienserbiska delen av landet, Republika Srpska.

80 massgravar

– Mina fyra systrars makar dödades alla, säger Ifeta Hasanovic, 48 år, vars egen man var en av de nio som begravdes under ceremonin i Potocari, till nyhetsbyrån AFP.

– Min bror dödades också, och hans son. Min svärmor förlorade ytterligare en av sina söner, och sin man, fortsätter Ifeta Hasanovic.

Hon är inte ensam om att ha förlorat många anhöriga. I dag, 25 år efter massakern, har sammanlagt 6 900 offer identifierats från över 80 olika massgravar i området.

– Det är smärtsamt att höra någon ropa efter sin pappa när du själv inte har någon, säger Sehad Hasanovic, 27 år, som deltar i ceremonin med sin tvååriga dotter.

Hon är nu lika gammal som han var när han förlorade sin far den ödesdigra sommardagen 1995.

Vissa förnekar

Den bosnienserbiske generalen Ratko Mladic – hyllad av vissa serber och vida hatad av bosniaker – dömdes 2017 till livstids fängelse bland annat för sin inblandning i Srebrenica. Den särskilda domstolen i Haag dömde också den bosnienserbiske politiske ledaren från den tiden, Radovan Karadzic, till livstids fängelse.

Men än i dag anser en del att det är kontroversiellt att kalla det som skedde i Srebrenica för folkmord, i ett Bosnien som fortfarande på många sätt är uppdelat mellan Bosnienserber och bosniaker, som mestadels är muslimer. Frågan finns på den politiska agendan. Bland annat har den nuvarande bosnienserbiske ledaren Milorad Dodik beskrivit massakern som "en myt".

– Vi kommer att kämpa mot dem som förnekar folkmordet och glorifierar de skyldiga, säger Sefik Dzaferovic, den bosniakiske representanten i landets delade presidentämbete, i ett tal vid minnesplatsen.