14-årige João Pedro Matos Pinto drömde om att bli fotbollsproffs, som så många av hans jämnåriga i Rio de Janeiros fattiga kåkstäder, favelor. En dag i maj satt han i sitt hem. Coronapandemin gjorde att människor var tvungna att hålla sig hemma, men det gällde inte den brasilianska drogpolisen som är känd för sina våldsamma metoder. Poliserna stormade in i tonåringens bostad, i jakt på en drogförsäljare, och avlossade närmare 70 skott.
Något av skotten dödade honom.
"Sluta döda oss"
Tonåringens död rörde upp ilska bland Brasiliens svarta, som utgör en stor majoritet av de som dödas i landets många polisskjutningar. I Rio de Janeiro är det som allra värst. Förra året sköt polisen ihjäl 1 814 personer där. Tre fjärdedelar av dem var svarta, enligt stadens egna siffror.
– Polisvåldet i Brasilien är värre än det i USA, säger Allyne Andrade E Silva, jurist, människorättsaktivist och ledare för organisationen Fund Brasil i Rio de Janeiro, till TT.
Brasiliansk polis dödar omkring 20 gånger fler svarta än sina amerikanska kollegor, enligt uppgifter från BBC Mundo.
Men det var inte förrän när George Floyd en vecka senare dog i ett polisingripande i Minneapolis i USA som protesterna satte i gång på allvar i Brasilien. Brutaliteten slog an något hos alla de som tröttnat på rasism och vitas tystnad. Med plakat med budskap som "Vidas negras importam" – portugisiska för "Black lives matter", BLM – och "Parem de nos matar" – Sluta döda oss – gick människor ut i tusentals. De trotsade coronarestriktioner på Rio de Janeiros gator, men även i São Paulo och andra brasilianska städer.
Svarta i majoritet
Av Brasiliens befolkning identifierar sig ungefär 55 procent som svarta. Det är världens näst största svarta befolkning efter Nigeria. Landet har problem med rasism och ojämlikhet som går långt tillbaka. Rörelsen för svartas rättigheter och mot polisvåld har djupa rötter, även om det är först under senare år som den samlat sig och identifierat sig med Black lives matter (BLM).
– För oss spelar det ingen roll om vi kämpar för svartas rättigheter i Brasilien eller någon annanstans – det är samma kamp, säger Allyne Andrade E Silva, som deltagit i rörelsen sedan hon var tonåring.
Strax efter João Pedro Matos Pintos död uppmärksammandes ytterligare ett dödsfall. Femårige Miguel Otávio Santana da Silva dog när han föll från högsta våningen på ett hus, dit han skickats i en varuhiss av den vita arbetsgivare för vilken hans mamma jobbade som hemhjälp.
Dödsfallet eldade på protesterna ytterligare.
Förespråkar polisvåld
Femåringens död satte på ett smärtsamt vis ljuset på de stora klyftorna mellan svarta och vita i Brasilien, vid sidan av polisvåldet.
För mer än ett decennium sedan införde landet kvotering av svarta till universitet och tjänster i offentlig sektor. Ändå kvarstår stora problem. Det är svårare för svarta att göra karriär och fattigdomen är högre, säger Allyne Andrade e Silva. Många med makt, bland dem landets president Jair Bolsonaro, är vita.
Och sedan högerpopulisten Bolsonaro tog över 2019 har landet snarare polariserats än mer. Ett av hans vallöften var att uppmuntra polisens hårda tag och det har han också gjort. Han stöttar inte heller kvoteringssystemet.
– Vi är oroliga för att han ska försöka få bort det när det ska utvärderas om några år, säger Allyne Andrade e Silva, som tror att det skulle vara förödande för rasismen i det brasilianska samhället.
– Var 23:e minut dödas en unga svart man i Brasilien. Medan jag har pratat med dig har en dödats.