Dödligt våld – och Suu Kyi anklagas för muta

Minst nio demonstranter har skjutits ihjäl i Myanmar. Och militärjuntan reagerar på omvärldens fördömanden genom att hävda att den avsatte ledaren Aung San Suu Kyi tagit emot olagliga betalningar.

Demonstranter protesterar mot militärjuntans maktövertaganade i Mandalay, Myanmar på onsdagen.

Demonstranter protesterar mot militärjuntans maktövertaganade i Mandalay, Myanmar på onsdagen.

Foto: STR/AP/TT

Brott & Straff2021-03-11 03:53

Den diplomatiska pressen på Myanmar har byggts upp sedan militären tog makten den 1 februari.

Nu riktar juntan nya anklagelser mot den civila ledaren Aung San Suu Kyi. Hon beskylls för att ha tagit emot en muta från chefsministern i regionen Rangoon, som också han sitter bakom lås och bom.

– Det har kommit till vår kännedom att Aung San Suu Kyi har tagit emot 600 000 amerikanska dollar i kontanter, och mer än elva kilo guld. Fallet utreds av antikorruptionskommissionen, säger talespersonen Zaw Min Tun.

Utspelet kommer parallellt med att hårresande rapporter och bilder på ihjälskjutna demonstranter strömmar in från flera städer runt om i landet. I Myaing i mellersta Myanmar har sex personer dödats av säkerhetsstyrkor, fem av dem genom skott i huvudet, enligt vittnen och räddningspersonal.

Sköts i huvudet

I Bago nordöst om landets folkrikaste stad Rangoon sköts en döv man ihjäl med ett skott i huvudet, enligt hans far. I Mandalay dödades ytterligare en man, precis som i Rangoon där en 25-åring dog efter att ha skjutits i huvudet.

Människorättsgruppen Amnesty International anklagar militären för att döda demonstranter med vapen avsedda för krig.

"Taktiken från Myanmars militär är långt ifrån ny, men deras dödliga våld har aldrig tidigare direktsänts så att det kan följas av hela världen", skriver Joanne Mariner, krishanteringschef på Amnesty, i en ny rapport.

Över 50 videofilmer från sociala medier som visar hur demonstranter dödas vid protester i Myanmar har granskats av organisationen, som anser att många av morden kan liknas vid rena avrättningar.

Sedan juntan tog makten i en kupp den 1 februari har säkerhetsstyrkor dödat minst 60 demonstranter, enligt FN.

"Agerar återhållsamt"

Enligt Amnesty har vissa förband som satts in mot demonstranterna tidigare legat bakom grymheter mot exempelvis rohingyer, vilket har tvingat över 700 000 ur folkgruppen på flykt.

"Det här är förhärdade befälhavare som redan har varit inblandade i brott mot mänskligheten. De styr över sina trupper och använder sig av dödligt våld helt synligt", skriver Mariner.

Militären har tidigare sagt att de agerar återhållsamt gentemot de enorma protester som har pågått sedan maktövertagandet. Men enligt Amnesty har bland annat prickskyttegevär och kulsprutor använts mot demonstranter.

Militärjuntan har avsatt Aung San Suu Kyi och hennes regering. Folkvalda politiker har frihetsberövats, varav minst två företrädare för regeringspartiet NLD som har dött.

Suu Kyi sitter fängslad på okänd plats. Närmare 2 000 personer har gripits.

FN fördömer

FN:s säkerhetsråd fördömer användningen av våld mot fredliga demonstranter.

– Nu är det dags för nedtrappning. Det är dags för diplomati. Det är dags för dialog, säger Kinas FN-ambassadör Zhang Jun.

Kina har historiskt varit en nära allierad till Myanmar och juntastyret. Under 2010-talets demokratisering av landet lade bland annat USA om sin Myanmarpolitik, med slopade ekonomiska sanktioner. Militärens brutala förföljelse av minoritetsgruppen rohingya 2017 gjorde dock landet till internationell paria, vilket åter öppnade för kinesiskt inflytande, och i januari 2020 besökte Xi Jinping Aung San Suu Kyi i Naypyidaw .

Generalerna har dock inte sett med blida ögon på Pekings ökade makt och påverkan i landet. Vissa bedömare ser Suu Kyis närmande till Kina som ett av motiven till maktövertagandet i februari.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!