Domare stoppar dödsstraff i USA i sista stund

Lisa Montgomery skulle, den 12 januari, ha blivit den första kvinnan sedan 1953 att avrättas av staten. Nu har en domare stoppat avrättningen – timmar innan verkställandet.

Den 12 januari skulle Lisa Montgomery ha avrättats med en giftinjektion. Arkivbild.

Foto: Pat Sullivan/AP/TT

Brott & Straff2021-01-12 14:50

Sent på kvällen, lokal tid, dagen innan avrättningen var planerad att genomföras valde den federala domaren, James Patrick Hanlon, i Indiana att bevilja en verkställighetsfördröjning.

Beslutet bygger på bevis som pekar på att Lisa Montgomery lider av mentala hälsoproblem och inte kunde förstå regeringens skäl för avrättningen. Domstolen får nu möjlighet att utreda om Montgomery kan avrättas, med hänvisning till de mentala hälsoproblemen.

Lisa Montgomerys advokat välkomnar beslutet. Enligt advokaten erkänner Montgomery sin skuld men anser att hon förtjänar strafflindring då hon länge lidit av mental ohälsa, vilket förvärrades av att hon själv utsattes för övergrepp som barn.

Åklagare har dock överklagat domarens beslut, rapporterar CNN under tisdagen.

Montgomery är den enda kvinnan som just nu inväntar verkställande av ett dödsstraff på federal nivå. Dödsstraff finns även på delstatsnivå och dessa är mer vanligt förekommande. Skulle avrättningen genomföras blir Montgomery den första kvinnan att avrättas av staten sedan 1953.

Montgomery dömdes 2007 för kidnappning och mord på en höggravid kvinna i Missouri. Efter att Montgomery ströp kvinnan till döds skar hon ut fostret ut kvinnans mage, barnet överlevde.

Fakta: Federala avrättningar i USA

Statliga avrättningar har förekommit i USA sedan 1790-talet. 1972 förbjöds de som grundlagsvidriga av Högsta domstolen – för att återupptas 1988.

Dödsstraff finns på både federal nivå och på delstatsnivå, men de federala är mer sällsynta. Under 2019 avrättades 22 människor i USA:s delstatsfängelser. Mellan 1988 och 2019 genomfördes endast tre federala avrättningar, samtliga under president George W Bush. En av dem var Timothy McVeigh, som dömdes för bombdådet mot en federal byggnad i Oklahoma City 1995 som dödade 168 människor, varav 19 barn.

Olika typer av moratorium och granskningar av det federala dödsstraffet har förekommit efter 2003. Trumpstyret har dock pressat på för att fler straff ska verkställas, efter att presidenten efterfrågat hårdare straff för våldsbrott. I somras genomfördes den första federala avrättningen av tio hittills under Trumpstyret. Ytterligare tre är planerade innan presidentens mandatperiod löper ut den 20 januari.

Amerikanernas stöd för dödsstraffet har dalat de senaste åren. 60 procent säger sig föredra livstids fängelse före dödsstraff för en person som döms för mord, enligt en Gallupundersökning från i fjol.

Det finns också studier som slår fast att dödsstraffet är diskriminerande, det vill säga att svarta i högre grad döms till döden än vita.

Källor: Death Penalty Information Center, BBC, Amerikaanalys, Gallup

Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!

Läs mer om