– Musiken är mitt liv. Den har gett mig både vänner och fiender.

I dag lämnar Hachalu Hundessas ord till brittiska BBC 2017 en bitter eftersmak. Den 29 juni, tre år efter intervjun, sköts den populäre sångaren och politiske aktivisten till döds på gatan i Etiopiens huvudstad Addis Abeba.

Den tre år långa protestvåg som 2018 förde landets premiärminister Abiy Ahmed till makten tonsattes av Hachalu Hundessas musik – melodiska textrader om strävan efter frihet och om åratal av marginalisering av folkgruppen oromo, som både sångaren och premiärministern tillhör. Med TPLF-regimens militära styre utmanövrerat, det som främst representerat folkgruppen tigreaner, skulle Abiy Ahmed leda ett nytt Etiopien. Det skulle präglas av sociala och ekonomiska reformer, demokrati och inte minst ökade rättigheter och inkludering för oromoerna, som utgör mer än en tredjedel av landets 109 miljoner stora befolkning.

Men något gick fel. Trots omfattande demokratiska reformer har fortsatta övergrepp mot mänskliga rättigheter regelbundet rapporterats under Abiy Ahmeds år vid makten. Och många oromoer känner sig svikna av den man de betraktade som sin egen, av premiärministerns strävan efter en ny panetiopisk identitet i syfte att dämpa de etniska spänningarna och lämna den tidigare etniskt präglade federationen bakom sig.

– Man kan se Ahmeds position som helt legitim, men många oromoer känner att de inte stred för att han sedan skulle prata om en stark centralregering och en etiopisk identitet. De ser det som en återgång till den gamla regim som de slagits mot i alla år, säger den norske Etiopienexperten Kjetil Tronvoll.

Plundringar och bränder

De fria etiopiska val som var utlysta till augusti sköts i juni upp med hänvisning till coronapandemin. Det betyder att Abiy Ahmeds regering stannar vid makten i upp till ett år till, vilket mötts av kritik från oppositionen och delar av folket. Strax före sin död hade Hachalu Hundessa öppet kritiserat det etiopiska ledarskapet.

– Hundessa var omtyckt inom alla folkgrupper, men flera av hans senare sånger handlar konkret om självstyre och en fortsatt oromokamp. När han mördades tolkade många det som att han dödades av krafter som inte vill att oromoerna ska få sina rättigheter, säger Tronvoll.

Fem personer har gripits för misstänkta kopplingar till skjutningen och regeringen har antytt inblandning av en rebellgrupp och ett oppositionsparti, enligt nyhetsbyrån AFP. Därutöver har bland annat fem medlemmar i gerillan Oromos befrielsefront (OLF) oromopolitikerna Jawar Mohammed och Bekele Gerba och den regeringskritiske journalisten Eskinder Nega gripits.

Hachalu Hundessas död har blåst nytt liv i de etnonationalistiska strömningarna och det etniska våldet i Etiopien. Över 200 personer har dödats i protester och stridigheter de senaste veckorna. Affärsverksamheter har plundrats, bostäder har satts i brand och tusentals människor har gripits.

Nedsläckt internet

Enligt Kjetil Tronvoll har mycket av våldet skett inom det splittrade oromofolket, mellan en falang som står på premiärministerns sida och en andra, dominerande grupp som vill ha självstyre för regionen Oromia. Men våldet har även spillt över på andra etniska grupper, säger han.

– Oromoer har även dödat människor inom andra grupper, däribland amharas som har bott i området i flera hundra år. Det är ett väldigt ondskefullt uttryck av de etniska spänningarna.

Redie Bereketeab, uppvuxen i grannlandet Eritrea och i dag konfliktforskare vid Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala, säger att en lösning på den komplicerade situationen tycks avlägsen.

– Jag ser inget slut på konflikten om man inte löser den fråga som just nu präglar hela det etiopiska samhället: Hur ska staten vara organiserad? Ska man fortsätta med den etniska federationen som rått de senaste 30 åren, eller ska man lämna etnicitet bakom sig för en statsform baserad på en gemensam etiopisk identitet?

Ifrågasatt pristagare

Sedan den 30 juni – dagen efter Hachalu Hundessas död – har Etiopiens internet varit så gott som helt nedsläckt, enligt organisationen Netblocks som bevakar internetbegränsningar. Det gör att tillgången till tillförlitlig information i stort sett är obefintlig. Människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) är starkt kritisk till nedstängningen.

– Det gör det otroligt svårt för människor att få information, att kontakta nära och kära, och även för journalister att verka. Dessutom ökar risken för att falska nyheter sprids. Blockaden av internet måste hävas och regeringen måste börja delge transparent information kring Hundessas död och på vilka grunder politiker har gripits, säger Laetitia Bader, Etiopienforskare hos HRW.

Abiy Ahmed fick i fjol Nobels fredspris för sitt arbete med att mäkla fred mellan de gamla ärkefienderna Etiopien och Eritrea, men även för sina demokratireformer i hemlandet. Redan vid tillkännagivandet påpekade kritiska röster att de etniska motsättningarna tagit ny fart under Abiy Ahmeds tid på premiärministerposten. Men Nobelkommittén menade att man sett tillräckligt många steg i rätt riktning.

– Det här är självklart besvärande för Nobelkommittén. Det var en risk att ge honom priset så tidigt, det var de varnade för. Sedan dess har Ahmed utan tvekan blivit mer och mer auktoritär för att behålla makten. Det pågår utan tvivel förtryck och allvarliga övergrepp, säger Kjetil Tronvoll.

– Den sittande fredspristagaren beskylls för massiva människorättsbrott. Det är pinsamt.