USA:s president Donald Trump hotade under natten mot tisdagen, svensk tid, med att sätta in militären i de städer som den senaste veckan har skakats av protester, som bitvis har urartat i plundring och bränder.
– Det är farliga och sorgliga tider i USA just nu. Och vi har ett nationellt ledarskap som mindre än halva befolkningen litar på, säger Dennis Goldford, professor i statsvetenskap vid Drake University i Des Moines i Iowa.
"Tuff och stark"
Han tror att Trumps hot är ett resultat av en människosyn där man antingen är den dominante eller den undergivne. Och vem Trump vill vara råder det ingen tvekan om.
– Vid ett antal händelser utom hans kontroll, oavsett om det är pandemin eller den här situationen med de här protesterna, så vet han helt enkelt inte vad han ska göra. Hans första instinkt är att göra utspel om att du måste vara tuff och stark.
En lag med anor från 1878, den så kallade Posse Comitatus Act, förbjuder armén och flygvapnet från att sättas in för brottsbekämpande åtgärder inom landet. Men en annan lag, Insurrection Act of 1807, ger presidenten rätt att använda soldater vid exempelvis civil oordning.
– Det är enklare att hota än att genomföra det. Jag är ingen expert på just den här lagen, men min förståelse är att delstaternas guvernörer måste bjuda in militären. Och jag ser inte att guvernörerna i Minnesota, New York, Kalifornien eller Illinois skulle göra det, säger Chris Galdieri, statsvetare vid Saint Anselm College i New Hampshire.
Satsar på styrka
Galdieri säger att Trumps hantering av situationen går stick i stäv med hur ledare brukar reagera vid oroligheter, att man försöker att köpa sig tid och lugna situationen. Trumps agerande och hot riskerar snarare att elda på missnöjet.
– Många är oroliga över att någon kommer att hämta vapen och skjuta mot demonstranterna. Det verkar som att president Trump aktivt försöker att förvärra situationen, snarare än att förbättra den, säger han.
Frågan är också hur amerikaner ser på hotet. Är det tillräckligt många som ser en risk för anarki och kaos på gatorna, som i så fall ger sitt stöd åt "en stark ledare"?
– Det är vad Trumpkampanjen kommer att satsa på, att han inte alltid är så finkänslig men att man ibland måste vara tuff för att göra rätt sak för landet. Eller så kan folk börja se honom som ute på djupt vatten, att han inte har en aning om vad han håller på med, säger Dennis Goldford.
Chris Galdieri konstaterar att det är lång tid kvar till valet och att mycket kan hända, men att situationen ser värre ut för Trump nu än den gjorde i februari – innan pandemi, ekonomisk kris och oroligheter drabbade USA.
– Jag misstänker att han tror att det här är en styrkedemonstration. Men jag tror inte att det är så de flesta amerikaner ser det, säger han och fortsätter:
– Det påminner mig om valet 1968, när det var en spridd oro som inte hjälpte Demokraterna som satt vid makten. Även om president (Lyndon B) Johnson inte var aktuell för omval så sågs Demokraterna som partiet som var ansvarigt för allt som hände. Samtidigt framstod Richard Nixon, tidigare vicepresident, som en röst för stabilitet och förnuft. Den parallellen känns relevant nuförtiden.
"Väldigt farlig situation"
Hur stor är då risken att soldater verkligen kommer att patrullera gatorna? Svårt att säga, enligt Goldford.
– Presidenten har alltid varit något av en demagog. Han kan vilja utmåla det här som en attack mot amerikanska institutioner. Det är därför han fortsätter att framställa demonstrationerna som en komplott från radikala på vänsterkanten. Men om vi pratar om soldater på gatorna blir det en väldigt farlig situation.
Chris Galdieri ser också en risk att USA:s regerings position utomlands försvagas.
– För ett rivaliserande land, som letar efter chanser att öka sitt inflytande, så är det här en gåva – då USA:s statsöverhuvud gör narr av sig själv och absolut inte kan hantera pandemin, depressionen och utbredda oroligheter. Om jag vore Ryssland, Kina eller för den delen ett land som Australien, skulle jag fundera på hur jag kunde använda den här situationen till min fördel.