Beslutet att skjuta upp omröstningen förklaras med att valkommissionen på grund av pandemin har haft svårigheter att samla och lära upp tillfällig personal som behövs för att genomföra den.
President Jovenel Moïse styr sedan flera år tillbaka i Haiti genom dekret och landet har upprepade gånger skakats av dödliga protester med krav på hans avgång.
Moïse vann ett val 2015, som ogiltigförklarades på grund av fusk. Sedan valdes han till president ett år senare, 2016. Ett parlaments- och lokalval skulle ha hållits 2018, men har skjutits på framtiden. I detta politiska vakuum har Moïse hävdat att hans mandattid bör förlängas.
Internationell kritik
Förutom president-, parlaments- och lokalval i september, har Moïse velat lägga fram ett nytt förslag till nationens konstitution för folkomröstning den 27 juni. I maj lovade han att gå vidare med planerna trots internationell kritik om att processen inte var tillräckligt transparent.
Ett nytt datum för folkomröstningen ska nu fastställas "efter hälsomyndigheternas rekommendationer och teknisk rådgivning från cheferna för valmyndigheten", heter det.
Gängvåld
Den 24 maj utlyste Haiti hälsonödläge på grund av ökningen av fall av covid-19. Men oavsett pandemi hade en folkomröstning varit problematisk att genomföra med växande instabilitet i landet.
Den gångna helgen drabbade kriminella gäng samman i huvudstaden Port-au-Princes fattigare stadsdelar och många invånare flydde för livet.
Moïse kritiseras för att hans regering inte har kunnat komma till bukt med gängvåldet. Dessutom har kidnappningar mot lösesummor ökat de senaste månaderna, vilket också visar på det växande inflytande som brottsorganisationer har i Haiti.