Det hett emotsedda beslutet fattades med siffrorna 6-3, där chefsdomare John Roberts och den relativt nytillträdde Neil Gorsuch röstade med domstolens liberala falang, rapporterar medier.

Fallet rörde en medborgarrättslag från 1964 som förbjuder arbetsgivare att diskriminera anställda med hänvisning till ras, religion, ursprung och kön. Domarna hade att ta ställning till huruvida skrivningen om kön även omfattade de miljontals homo-, bi- och transsexuella samt queerpersoner som arbetar i USA.

Kickades för softbollag

Ett antal rättsfall låg till grund för beslutet. Ett rörde en transsexuell kvinna som fick sparken när hon meddelade att hon ville omfamna sin nya identitet på jobbet. Andra rörde män som avskedats när de berättat om sin homosexualitet. En av dem, Gerald Bostock, sparkades från ett statligt program som syftade till att hjälpa utsatta och misshandlade barn efter att han berättat att han gått med i ett softbollag för homosexuella, skriver tidningen The New York Times.

"En arbetsgivare som avskedar en individ för att han eller hon är homosexuell eller transperson avskedar den personen för egenskaper eller handlingar som inte hade ifrågasatts hos en person av ett annat kön", skriver Gorsuch i HD:s motivering enligt tidningen USA Today.

Ny lag?

Arbetsgivarföreträdare och motståndare till beslutet har hävdat att lagen från 1964 tydligt refererar till diskriminering enbart mot män eller kvinnor. De har uppmanat kongressen att stifta en ny lag om man vill skydda hbtq-personer arbetsrättsligt.

Beslutet kommer fem år efter att samkönade äktenskap blev lagligt i hela USA, efter ett beslut från samma domstol.

Omkring elva miljoner hbtq-personer uppskattas leva i landet, enligt medborgarrättsorganisationen Human Rights Campaign.