Den nya lagen ska träda i kraft den 1 juni och kommer att ge regeringen rätt att kontrollera den så kallade "folkupplysningsverksamheten" – ett nytt begrepp som samtidigt förs in i den ryska utbildningslagen. Lagen innebär också att alla avtal om internationellt samarbete vid utbildningsorganisationer måste godkännas av regeringen, med undantag för studentutbyte.
– Man inför en stor osäkerhet inom utbildnings- och vetenskapsvärlden och inom frivilligorganisationer eftersom definitionen av vad som är upplysningsverksamhet är väldigt bred. Och det öppnar för tolkningar, säger Carolina Vendil Pallin på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Bland dem som har kritiserat lagen finns exempelvis styrelsen vid ryska Vetenskapsakademin, som i ett öppet brev till president Vladimir Putin lagt fram sina synpunkter. Forskarna i Vetenskapsakademin är bland annat oroliga att den kommande lagändringen kommer att försvåra vetenskapligt arbete och begränsa internationella samarbeten mellan forskare.
Och motståndet är bredare än så – en ledande astrofysiker som startat en protestlista mot ändringarna har samlat 250 000 namnunderskrifter. Även inom kultursektorn finns ett öppet motstånd.
Skydd mot "propaganda"
Initiativet till lagändringarna kommer från en kommitté för "utländsk inblandning". Lagen påstås skydda ryska medborgare, framför allt skolelever och studenter, från det som kallas "anti-rysk propaganda".
Lagen motiveras med att det i nuläget anses gå att bedriva verksamhet som misskrediterar Rysslands politik, historia och konstitution, och att detta kan finansieras från utlandet. Det vill säga sådant som kan handla om antingen ren upplysning eller ifrågasättande och kritik, som vanligen är en naturlig del av ett demokratiskt samhälle.
– Det blir ytterligare ett sätt för den politiska makten att försöka kontrollera hela informationsflödet, olika informationskanaler i Ryssland, säger Gudrun Persson, forskningsledare vid FOI.
– Men det är inte den första lagen av sitt slag. Lagen om "utländska agenter" har skärpts och omfattar numera enskilda personer, utöver som tidigare olika organisationer. Den är främst riktad mot att kontrollera politisk verksamhet.
Ryska "folkupplysningsboomen"
Att lagen kommer att träda i kraft är ett faktum, men förordningen som preciserar innehållet kommer efter massiv kritik att arbetas om. Hur och när det nya förslaget presenteras är oklart.
I det nuvarande förslaget till förordning skulle "folkupplysningsverksamheten" kunna omfatta allt från föreläsningar till hemsidor.
– Lagstiftarna har sagt att Youtube och poddar inte ska omfattas, men så som det är skrivet så kan det mycket väl göra det, säger Gudrun Persson.
De senaste tio åren har det blivit mycket populärt med olika sorters underhållningsevenemang på vetenskapliga teman i Ryssland. Det kan handla om allt från festivaler och quiz på pubar till filmvisningar och studiebesök.
De arrangeras ofta av frivilligorganisationer, och kritiker till formuleringarna i förordningen menar att den verksamheten kan påverkas negativt eftersom det ställs så många krav på arrangörerna.
– Det försvårar för de organisationer som redan sysslar med mycket byråkrati, säger den ryska statsvetaren Jekaterina Sjulman till radiostationen Moskvas Eko.
Orealistiska krav
Att kontrollera hela branschen är i praktiken en omöjlighet, påpekar Gudrun Persson.
– Upplysande verksamhet är nu regeringens ansvar och ska man få det att fungera, då skulle man nästan behöva en hel myndighet som kan säkerställa det här, säger Gudrun Persson.
Men kanske är syftet inte att verkligen utöva en sådan omfattande kontroll i praktiken.
– - Målet är att uppmuntra till självcensur. Att övervaka 140 miljoner invånare kräver enorma resurser, men det är mycket mer effektivt att få medborgare att bedriva censur, säger Carolina Vendil Pallin.
Samtidigt ser Vendil Pallin att det kan finnas möjligheter för organisationerna att verka ändå.
– Jag blir ofta imponerad av hur ryssar hittar vägar förbi olika hinder.
