Larm: Gripna etiopier nekas rättshjälp

Oppositionspolitiker och journalister som gripits under den senaste tidens etiopiska tumult behandlas bristfälligt och ovärdigt, rapporterar människorättsorganisationen Human rights watch (HRW).

Internet släcktes ned i Etiopien dagen efter dödsskjutningen av sångaren Hachalu Hundessa. Så gott som den enda information som finns att tillgå är den som delges via etiopisk tv, som här under en sändning av Hundessas begravning i juli.

Internet släcktes ned i Etiopien dagen efter dödsskjutningen av sångaren Hachalu Hundessa. Så gott som den enda information som finns att tillgå är den som delges via etiopisk tv, som här under en sändning av Hundessas begravning i juli.

Foto: OBN/AP/TT

Brott & Straff2020-08-15 14:05

Enligt HRW nekas många av de gripna rättslig hjälp, samtidigt som de hålls inspärrade under undermåliga förhållanden som gör dem sårbara för coronaviruset.

Anklagelserna går hand i hand med en växande oro kring att premiärminister Abiy Ahmed, som 2019 tilldelades Nobels fredspris för sina politiska reformer, använder sig av repressiva metoder för att tysta kritiker.

"Handlingarna av Etiopiens brottsutredande myndigheter skapar oro för att de inte har övergett tidigare praxis; att gripa först och utreda senare", säger Laetitia Bader, HRW:s chef för Afrikas horn, i ett uttalande.

"Myndigheterna måste omgående presentera trovärdiga anklagelser baserade på tydliga fakta och bevis mot de anhållna, eller säkerställa deras frigivning."

Fler än 9 000 människor har gripits i och med den våldsamma protestvåg som blossade upp efter mordet på den populäre sångaren och politiske aktivisten Hachalu Hundessa i juni. Bland de gripna finns flera högprofilerade oppositionspolitiker och journalister.

I ljuset av den pågående pandemin utgör förhållandena i de överfulla etiopiska fängelserna ytterligare ett orosmoln. Den kenyanske journalisten Yassin Juma, som tidigare i augusti släpptes mot borgen, är en av de gripna som redan konstaterats smittade med covid-19.

Abiy Ahmed har upprepade gånger framhållit att alla inblandade i våldet ska få stå till svars. Över 200 människor har hittills mist livet i tumultet i Etiopien, framför allt i regionen Oromia. Senast i tisdags kom rapporter om minst tio döda och fler än 30 skadade efter sammandrabbningar mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor i södra delen av landet.

Fakta: Abiy Ahmed

Abiy Ahmed Ali, född 1976, blev 2015 en central figur i den växande kampen mot "landgrabbing", illegalt övertagande av mark, i Etiopien. 2015 till 2016 var han vetenskaps- och teknikminister, varpå han blev vicepresident i hemregionen Oromia.

2 april 2018 tillträdde Abiy som Etiopiens premiärminister. Bara några dagar tidigare hade han tagit över som ledare för en partiallians som på engelska förkortas EPRDF (Ethiopian people's revolutionary democratic front), som styrt Etiopien sedan 1991. Han har också lett partiet ODP (Oromo democratic party), ett av fyra partier i EPRDF. Alliansen är nu på väg att göras om till det nya Välståndspartiet (PB, Paartii Badhaadhiinaa).

När Abiy fick makten var det första gången under EPRDF:s nära 30 år långa styre som någon från oromofolket beträdde premiärministerposten. Det väckte hopp inom folkgruppen om en mer inkluderande politik från regeringens sida.

Som ny premiärminister stod han inför utmaningen att både ena den splittrade regeringsalliansen och försöka tillfredsställa olika folkgruppers krav på ökat inflytande. I sitt installationstal bad han "från botten av sitt hjärta" om ursäkt för att de senaste årens protester lett till att människor skadats och dödats.

Abiy Ahmed har bland annat studerat datavetenskap i Addis Abeba och ledarskap i London och har en doktorsexamen från Institute for Peace and Security Studies i Addis Abeba. Efter inbördeskriget i Rwanda deltog han i fredsbevarande insatser där.

Abiy talar flera av de etiopiska språken och är gift med en kvinna från folkgruppen amhara. Själv är han oromo.

Sedan Abiy blev premiärminister har han lanserat en lång rad sociala, ekonomiska och politiska reformer. Många av dem har hyllats, medan andra har kritiserats. Att han vill ena nationen har av vissa tolkats som anti-federalistiskt och en attack på de lagar som ger olika folkgruppers territorier stora möjligheter till självstyre.

2019 tilldelades premiärministern Nobels fredspris för arbetet med att få till fred med grannlandet Eritrea, men även för demokratiska reformer i hemlandet.

Källa: Reuters, Landguiden/UI

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!