Rymningarna följde på oroligheter i fängelset på torsdagen i en förort till huvudstaden Port-au-Prince. Det är oklart exakt vad som låg bakom, men både vakter och fångar uppges ha dödats. Polisen fick kontroll över anläggningen på torsdagskvällen, men då hade hundratals personer lyckats att bryta sig ut.
"25 personer dödades inklusive sex fångar och divisionsinspektören Paul Hector Joseph som var ansvarig för fängelset", säger Frantz Exantus, en talesperson för regeringen, enligt nyhetsbyrån AFP.
Boende i närheten har enligt nyhetsbyrån AP vittnat om att beväpnade män sköt mot vakter innan rymningen.
Gängledare dödades
En av dem som rymde var gängledaren Arnel Joseph, som tidigare var Haitis mest eftersökta person. Han greps 2019 för våldtäkt, kidnappning, vapenbrott och mord. Joseph upptäcktes på fredagen av en polispatrull i staden L’Estère, norr om huvudstaden. Polisen uppger att när man bad honom att stanna drog Joseph fram en pistol, och en av poliserna öppnade då eld.
Enligt Exantus fanns det innan rymningen 1 542 interner i fängelset, som är byggt för 870 fångar. Fängelset öppnade 2012, och har byggts med hjälp av kanadensiska medel. På fredagseftermiddagen räknades 1 125 personer in.
"Vi är oroliga över att fler än 300 frihetsberövade är på fri fot. Generalsekreteraren fördömer de här våldshandlingarna och kräver snabb rättvisa och att alla inblandade hålls ansvariga", säger Stéphane Dujarric, talesperson för FN:s generalsekreterare António Guterres, till Miami Herald.
Problematisk situation
Rymningen sätter också strålkastarljus på problemen med Haitis fängelser, enligt Helen La Lime, FN:s specialsändebud.
"Det här fängelserymningen lyfter ytterligare fram problemen med långvariga frihetsberövanden och överfyllda fängelser, som fortfarande är en fråga som är angelägen och måste åtgärdas snabbt av haitiska myndigheter", säger hon i ett uttalande, enligt flera medier.
Situationen i Haitis fängelser har beskrivits som bland de värsta på norra halvklotet, med för många fångar, dåligt underhåll, sanitetsproblem och återkommande brist på mat och vatten. Ett bidragande problem är att rättsväsendet har svårt att hinna med.
I en FN-rapport från 2011 satt fyra av fem inlåsta i väntan på rättegång under i genomsnitt mer än ett år. Den siffran var i princip oförändrad i september 2020, då 78 procent av de 11 000 internerna satt fängslade i väntan på rättegång, enligt människorättsorganisationen HRW.