Manifestationer och våldsamma kravaller i USA

Tusentals medlemmar i USA:s nationalgarde patrullerar storstäder efter fem dagar av kravaller och konfrontationer. Minneapolis, där protesterna inleddes efter George Floyds död vid ett polisingripande, är nu en sårad stad på flera sätt.

Kravallpolis i Minneapolis.

Kravallpolis i Minneapolis.

Foto: John Minchillo/AP/TT

Brott & Straff2020-05-31 23:55

Protester mot rasism och övervåld från polis har spridit sig och vuxit i styrka. Med de mäktiga manifestationerna om förändring på dagarna följer ett släptåg av kokande missnöje, som urartar i våldsamma protester med härjningar och förstörelse om natten.

Utegångsförbud har införts i flera storstäder, där nätterna har sett brinnande bilar, sönderslagna fönster och våldsamma sammandrabbningar mellan hårdföra demonstranter och polis under mörkrets timmar. Men många fortsätter att trotsa utegångsförbudet, varpå polis svarar med skärpa, tårgas och gummikulor.

Demonstration vid Vita huset

Vid 18-tiden lokal tid (midnatt svensk tid) på söndagen hade hundratalet demonstranter, många med ansiktsskydd och några med hjälm, tagit sig fram till ett lägre kravallstaket utanför Vita huset i Washington DC. Kravallutrustad polis hindrade demonstranterna att ta sig förbi. Vita husets yttre skyddsstängsel var omkring hundra meter bakom polislinjen, enligt bilder från nyhetsbyrån Reuters reporterfotograf.

Söndagens demonstrationer följde på en intensiv natt i flera storstäder. I New York greps 350 personer natten till söndagen och ett 30-tal poliser skadades, bränder färgade Los Angeles natthimmel, liksom i Seattle, Atlanta och Chicago.

New Yorks borgmästare Bill de Blasio säger att en utredning om händelserna ska tillsättas. Där ingår även en konfrontation där en polisbil i stadsdelen Brooklyn plöjde genom en samling demonstranter som kastade föremål mot fordonet.

Utsatta journalister

Den kaosartade utvecklingen med kravaller gör också att de reportrar som bevakar utvecklingen på plats blivit utsatta. En reportergrupp från CNN greps av polis i Minneapolis och en svensk reporter skadades av polisens gummikulor. Nyhetsbyrån Reuters reportrar beskriver hur de också träffats av gummikulor, och fått utrustning sönderslagen av en demonstrant.

USA:s regering och president Donald Trump lovar att sätta in federalt styrda styrkor från nationalgardet, något som hittills inte tagits emot av delstaternas guvernörer.

Regeringen överväger också att terrorstämpla grupper som misstänks ligga bakom uppvigling. En uppsatt representant för regeringen anklagade vänstergrupper och anarkister för oroligheterna.

Övertygelse om sin stad

Men i Minneapolis och tvillingstaden Saint Paul, och i andra storstäder där den multikulturella brokaden av människor är vardag, försöker lokala ledare att finna en väg mellan förståelse och förkastelse.

– Det finns de människor som befinner sig på våra gator och som drivs av en övertygelse om vår gemenskap, säger Melvin Carter som är borgmästare i Saint Paul.

– Och så finns det andra som är här för att bränna ned våra frisersalonger som ägs av svarta, som sätter eld på familjeägda butiker, som förstör migrantägda restauranger, säger Carter.

Och i Minneapolis ekar Carters kommentar:

– Just nu utnyttjas vår sorg och smärta. Människor som främst kommer utifrån förstör affärer och företag ägda av svarta och minoriteter i vår stad. Vi kan inte låta dem göra det. Låt oss alla prioritera att rättvisa skipas för George Floyds död, säger kongressledamoten Ilhan Omar, som representerar det distrikt där en stor del av kravallerna har ägt rum.

Bakgrund: Upplopp i USA med rasanknytning

George Floyds död i Minneapolis är den senaste händelsen som har orsakat upplopp med anknytning till rasfrågan i USA. Här är andra liknande händelser i USA från mitten av 1960-talet till i dag.

Los Angeles 1965: En poliskontroll av två svarta män i en bil där polis tar med männen för förhör utlöser upplopp 11–17 augusti i Los Angeles. 34 personer dödas i upplopp där stadsdelen Watts nästan förstörs helt och hållet.

Newark 1967: Två poliser griper och misshandlar en svart taxichaufför efter en mindre trafikförseelse. Upploppen 12–17 juli i Newark i delstaten New Jersey resulterar i 26 dödsfall och 1 500 skadade.

Detroit 1967: Upplopp i Detroit i delstaten Michigan pågår mellan 23 och 27 juli, 43 personer dödas och över 2 000 skadas. Oroligheter sprids till delstaterna Illinois, North Carolina, Tennessee och Maryland.

Mordet på Martin Luther King 1968: Efter mordet på medborgarrättskämpen den 4 april i Memphis, Tennessee, utbryter oroligheter i 125 städer 4–11 april. Minst 46 personer dödas och över 2 600 skadas. President Lyndon B Johnson beordrar militärstyrka att stävja upploppen.

Miami 1980: Fyra poliser frias från anklagelser om att ha slagit ihjäl en svart motorcykelförare i december 1979, efter att han hade kört mot rött ljus. 18 personer dödas och 300 skadas i oroligheter i Liberty City i Miami 17–20 maj.

Los Angeles 1992: Upplopp 30 april till 1 maj utmynnar i 59 dödsfall och fler än 2 300 skadade. Anledningen till oroligheterna är frikännandet av fyra vita poliser som filmades när de misshandlade den svarte mannen Rodney King. Oroligheter även i Atlanta, Las Vegas, New York, San Francisco och San Jose.

Cincinnati 2001: Oroligheter utbryter den 30 april efter det att en 19-årig svart man dödas av en vit polisman. 70 personer skadas.

Ferguson 2014: Tio dagar av protester 9–19 augusti sedan polis i Ferguson i delstaten Missouri har använt brutala metoder för att stoppa protester då en 18-årig student dödats av en polis. Nya protester utbryter när polisen frikänns.

Baltimore 2015. En 25-årig svart man dör den 19 augusti Han avlider av skador han åsamkats efter att ha gripits och förts till en polisbuss av polis. Gripandet hade filmats. Undantagstillstånd utlyses för att stoppa upplopp.

Charlotte 2016: En 43-årig man skjuts i Charlotte i delstaten North Carolina. Myndigheter inför utegångsförbud och truppförstärkning inkallas för att stoppa oroligheterna.

Källa: AFP


Fakta: USA:s nationalgarde

USA:s nationalgarde är en del av den amerikanska militären, som organiseras på delstatsnivå.

Nationalgardet kan kallas in av respektive delstats guvernör eller av USA:s president, vid olika typer av kriser och nödlägen både inom och utanför landets gränser.

Medlemmar av nationalgardet kan ha civila jobb eller gå på college samtidigt som de får militär träning på deltid.

Källa: nationalguard.com

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!