Pinar Gültekins kvarlevor hittades i ett skogsområde utanför Muğla i västra Turkiet den 21 juli. Hon hade misshandlats och strypts av sin före detta pojkvän, som efter mordet tryckte ner 27-åringen i ett oljefat och tände eld på kroppen.
Våld mot kvinnor och så kallat hedersrelaterade mord blir uppenbarligen allt vanligare i Turkiet. Enligt statistik dödades förra året 474 turkiska kvinnor, merparten av dem av anhöriga – den högsta siffran på ett decennium.
– De senaste 20 åren har det turkiska samhället gått igenom stora förändringar. Fler kvinnor kräver sin rätt till arbete och utbildning. Ju fler val vi får, desto kraftigare blir bakslagen, säger Fidan Ataselim, generalsekreterare för kvinnorättsorganisationen Kadin cinayetlerini durduracagiz ("Stoppa kvinnomorden") till tidningen The Guardian.
Sorgevåg i sociala medier
Ataselims organisation gör det jobb som regeringen hittills duckat: för statistik över mord på kvinnor. Årets siffror väntas bli än mer dystra än fjolårets, på grund av strikta nedstängningar i samband med spridningen av covid-19.
De senaste veckorna har sociala medier i Turkiet svämmat över av sorg, ilska och bilder på Pinar Gültekin och andra kvinnor som mördats av sina närstående.
"Pinar Gültekins mördare är bland oss, vid vår sida, i vår säng, på busshållplatsen, ett steg bakom oss (...). De faller inte från himlen, kommer inte från rymden. Det är därför kvinnomord, hatmord, är politiska", skriver den turkiska skådespelerskan Meriç Aral på Twitter.
Kritiserar kvinnokonvention
Turkiet var först ut med att ratificera Europarådets Istanbulkonvention mot kvinnovåld 2012, samma konvention som Polen nyligen orsakade ramaskri kring genom beskedet att landet vill dra sig ur.
Sedan Turkiets ratificering 2012 har kvinnors rättigheter systematiskt begränsats i landet. President Recep Tayyip Erdogans konservativt islamistiska AKP trycker på allt hårdare för att dra tillbaka lagstiftningar som man menar "hotar traditionella familjevärden".
I en tv-sänd intervju hävdade AKP:s vice ordförande Numan Kurtulmus nyligen att Istanbulkonventionen är "väldigt fel" och "spelar i händerna på hbtq och perifera element" i det turkiska samhället, enligt Arab News. I dagsläget diskuteras konventionens framtid i det turkiska parlamentet.
"Slipsrabatt"
Konservativa röster och lobbygrupper ges enligt kvinnorättsaktivister allt mer makt och utrymme i Turkiet. Män som försvarar sina våldshandlingar med att de agerade impulsivt, är religiösa eller bara klär sig propert i rättssalen ges numer ofta straffrabatt. Fenomenet är så vanligt förekommande att det till och med fått en egen benämning: "slipsrabatt", rapporterar The New York Times.
Erdogan själv har upprepade gånger yttrat sig nedsättande om kvinnor, och den före detta premiärministern Binali Yildirim har meddelat supportrar att de inte bör attackera kvinnor som bär shorts i det offentliga rummet fysiskt – utan hellre trakassera dem verbalt.
– Kommentarer som dessa från män med makt legitimerar den här typen av attityder, säger familjerättsadvokaten Selin Nakipoglu till The Guardian.