Ny mordvåg – Colombias våld tar aldrig paus

En ny våldsvåg rullar över Colombia. Bara under de två senaste veckorna har sju massakrer drabbat landet. Minst 39 människor har dödats.

En vanlig syn i Colombia 2020. Här begraver anhöriga och vänner Astrid Conde, en tidigare Farc-rebell, som sköts ihjäl i huvudstaden Bogotá i mars. Arkivbild.

En vanlig syn i Colombia 2020. Här begraver anhöriga och vänner Astrid Conde, en tidigare Farc-rebell, som sköts ihjäl i huvudstaden Bogotá i mars. Arkivbild.

Foto: Ivan Valencia/AP/TT

Brott & Straff2020-08-27 19:00

Kropparna efter tre unga män hittades sent på tisdagen vid en väg utanför staden Ocaña nära gränsen till Venezuela, skriver The Guardian.

I lördags dödades sex personer i Tumaco, en hamnstad i södra landsändan. Dagarna innan hade provinsguvernören varnat för att regionen är på väg in i ett tillstånd av anarki.

Samma lördag sköts tre människor ihjäl i storstaden Medellín. Ytterligare tre mördades i Arauca i öster.

"Konstant skräck"

Hittills i år har 46 massakrer ägt rum. Med massaker avses mord på tre eller fler personer vid ett enda tillfälle, enligt övervakningsgruppen Indepaz.

– Vi lever i konstant skräck. Vi vet att vi kan bli dödade när som helst och att regeringen inte kommer att göra mycket för att rädda oss, säger en företrädare som vill vara anonym i rädsla för repressalier.

Fredsavtalet 2016 med landets största gerillarörelse, marxistiska Farc (Colombias väpnade revolutionära styrkor), avslutade formellt över fem årtionden av våld som tagit över 220 000 liv, de allra flesta civila.

Grusat hopp

Hoppet om att avtalet skulle leda till ökad säkerhet och utveckling i Colombias fattigaste regioner har dock gäckats.

Farc-dissidenter har slagits med den rivaliserande vänstergerillan ELN (Nationella befrielsearmén), paramilitära högergrupper, narkotikakarteller och den colombianska militären om kontroll över territorier.

Våldsutbrotten har särskilt drabbat människorättsaktivister – över 100 har mördats bara i år.

Militärt svar

President Iván Duque har inte gjort tillräckligt för att genomföra fredsavtalet, anser bedömare.

– Regeringen har misslyckats med att följa vägkartan i fredsavtalet. Och om inte det förändras, och vi får se verklig utveckling och inte bara en militär respons, kommer dödandet att fortsätta, säger Sergio Guzmán, chef för tankesmedjan Colombias riskanalys, till The Guardian.

Iván Duque å sin sida skyller senare tids blodspillan på narkotikasmugglande grupper. Han har beordrat militären att inte lägga fingrarna emellan.

Mer splittrat

Colombiaexperter pekar på att dagens dynamik bland olika beväpnade grupper är mer komplicerad än i slutet av 90-talet, även det en period då massakrer och mord ingick i den colombianska vardagen.

– Förr fanns det tydliga ideologiska linjer och motiv, medan det i dag mer handlar om fragmenterade grupper med egna landområden, säger Gimena Sánchez vid Washingon Office on Latin America.

– Såvida vi inte ser ett radikalt skifte i Duques och den ekonomiska elitens politiska vilja, kommer sakernas tillstånd att fortsätta försämras.

Fakta: Colombia

Med sina 50 miljoner invånare är Colombia Latinamerikas tredje folkrikaste land, efter Brasilien och Mexiko.

Namnet Colombia kommer från upptäcktsresanden Christofer Columbus. Den nutida statsbildningen Colombia växte fram under 1800-talet.

Andra halvan av 1900-talet präglades av krig mellan regeringsstyrkor, högermilis och vänstergerillor i landet. Under ett halvt sekel har konflikterna krävt över 220 000 liv.

Det slutgiltiga fredsavtalet mellan Farc och Colombias förra regering skrevs under i november 2016 efter flera år av förhandlingar. Det ledde till att den dåvarande colombianska presidenten Juan Manuel Santos fick Nobels fredspris för att ha avslutat den långdragna konflikten.

Källa: AFP

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!