ââDet kan bli sĂ„ att det inte stĂ„r klart vem som segrat pĂ„ dagar, veckor eller till och med mĂ„nader, konstaterar Richard Pildes, professor i juridik och grundlagsexpert vid New York University, för TT.
ââSituationen riskerar att bli explosiv med anklagelser om valfusk och stĂ€mningar.
Valdagen den 3 november, dĂ„ sĂ„vĂ€l president- som kongress- och delstatsval hĂ„lls, kan dĂ€rmed komma att förvandlas till valveckan eller valmĂ„naden. Den ansedda tankesmedjan Brookings uppskattar att minst hĂ€lften av alla röster som lagts kommer att vara post- eller förtidsröster. Hur sĂ„dana valsedlar ska hanteras Ă€r nu föremĂ„l för utredning i ett stort antal av de 50 delstaterna â som alla har sina egna vallagar.
Ăver 200 stĂ€mningar â nu
ââDet finns inga federala lagar som reglerar poströstande och redan nu har över 200 Ă€renden lĂ€mnats in till lokala domstolar. De rör bland annat nĂ€r en poströst mĂ„ste vara stĂ€mplad eller inkommen för att rĂ€knas, om delstaten ska betala portot, om en vĂ€ljare mĂ„ste ha sĂ€rskilda skĂ€l för att fĂ„ poströsta och om delstater fĂ„r lov att sĂ€tta upp sĂ€rskilda brevlĂ„dor för valsedlar, berĂ€ttar Pildes.
ââ2020 Ă€r exceptionellt med pandemin och det politiska lĂ€get. SĂ„ mycket stĂ„r pĂ„ spel, de politiska partierna fajtas redan nu för att sĂ€kra de smĂ„ marginaler som kan komma att avgöra valet.
Att valrörelsen skulle komma att prÀglas av diskussioner om postvÀsendet och huruvida det Àr smittsÀkert att gÄ och rösta var det fÄ som anade för ett Är sedan.
Men coronaviruset har stĂ€llt till det för bĂ„de vĂ€ljarna och den sittande presidenten Donald Trump. Trump har kritiserats för sin hantering av pandemin och tvingats se den tidigare sĂ„ starka ekonomin â hans frĂ€msta argument för att bli omvald â störtdyka. Med bara drygt tvĂ„ mĂ„nader kvar till valet ligger presidenten under i opinionsmĂ€tningarna mot Demokraternas utmanare Joe Biden, bĂ„de nationellt och i de flesta viktiga sĂ„ kallade vĂ„gmĂ€stardelstaterna, enligt Real Clear Politics sammanstĂ€llning.
Biden har ocksÄ utmanats av pandemin och bland annat kritiserats för att ha hÄllit en lÄg profil och för bleka digitala insatser.
Enstaka fall av fusk
Men det som fastnat hos mĂ„nga vĂ€ljare Ă€r Donald Trumps kritik mot poströstande â nĂ„got som mĂ„nga amerikaner sĂ€ger sig föredra i ljuset av virussmittan. Den frisprĂ„kige presidenten har gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng, utan att lĂ€gga fram bevis, hĂ€vdat att poströstning innebĂ€r ökat valfusk samt antytt att han kanske inte kommer att acceptera höstens valresultat. Situationen stĂ€lldes pĂ„ sin spets nĂ€r postverket USPS hĂ€romdagen varnade för att man kanske inte kommer hinna leverera alla poströster i tid.
ââSituationen har politiserats, som alltid nĂ€r presidenten ger sig in i en frĂ„ga och uttrycker en Ă„sikt, noterar Pildes.
TT: Har Donald Trump fog för sin kritik mot poströstande?
ââDet har funnits ett par enstaka exempel pĂ„ valfusk i samband med poströstande under de senaste 30-40 Ă„ren â men det finns inga bevis för storskaligt, systematiskt fusk vid poströstande. Och vi har aldrig sett fusk med poströster vid senats- eller presidentval, det har förekommit vid mindre, lokala val.
TT: Ăr det sant att poströstande gynnar Demokraterna, som Trump antytt?
ââInte historiskt. DĂ„ har det frĂ€mst varit Ă€ldre vĂ€ljare som poströstat och de brukar vara mer konservativa. I det hĂ€r valet vet vi inte. Men efter presidentens attacker kan man anta att republikaner kommer att föredra att rösta personligt och demokrater vĂ€ljer att poströsta.
Som Florida i stor skala
USA har ett komplicerat valsystem och det Ă€r vĂ€l kĂ€nt att presidentvalet avgörs i nĂ„gra fĂ„ sĂ„ kallade vĂ„gmĂ€stardelstater. Om lĂ€get Ă€r jĂ€mnt i dessa kan det bli omöjligt att kora en segrare pĂ„ valnatten, utan att invĂ€nta alla poströster. Om en kandidat Ă€ndĂ„ utropar sig till segrare â men senare visar sig tappa i stöd â kan USA hamna i ett kaotiskt lĂ€ge med rĂ€ttsliga efterspel, stĂ€mningar och anklagelser om bedrĂ€geri, varnar Pildes och andra bedömare.
Tidningen The New York Times pÄminde nyligen om presidentvalet 2000 mellan demokraten Al Gore och republikanen George W Bush, dÀr allt hÀngde pÄ det jÀmna resultatet i Florida, vilket ledde till en utdragen tvist som gjorde att Bushs seger med 537 röster till slut avgjordes av Högsta domstolen. I Är kan USA komma att se liknande scenarier i flera delstater, ackompanjerat av president-twittrande och utspel i sociala medier.