Peking kopplar greppet om Hongkong

Det dröjde bara några timmar innan konsekvenserna av den nya säkerhetslagen manifesterades i Hongkong. De omedelbara gripandena visar på Kinas beslutsamhet att tysta demokratirörelsen, enligt bedömare.
–Nu finns ingen väg tillbaka, säger Sveriges tidigare Kinaambassadör Börje Ljunggren.

Kravallpolis på vakt efter att ha tryckt tillbaka demonstranter under onsdagens protester mot den nya säkerhetslagen för Hongkong, som kritiker befarar innebär slutet på områdets särskilda status.

Kravallpolis på vakt efter att ha tryckt tillbaka demonstranter under onsdagens protester mot den nya säkerhetslagen för Hongkong, som kritiker befarar innebär slutet på områdets särskilda status.

Foto: Vincent Yu/AP/TT

Brott & Straff2020-07-01 15:40

In i det sist var det oklart vad den nya omstridda lagstiftningen skulle innebära i detalj. Kinas enpartistyre ställde Hongkongs invånare inför fullbordat faktum när lagen trädde i kraft natten mot onsdagen, efter att ha utarbetats i Peking utan möjlighet till debatt i det lokala parlamentet.

Omstörtande verksamhet, separatism, terrorism och samröre med utländska krafter är de huvudsakliga brott som ringas in av lagen – med straff på upp till livstids fängelse. Av det finstilta framgår nu att enbart uttryckandet av vissa politiska åsikter och symboler olagligförklarats.

Och redan under onsdagen användes lagen för första gången. Minst nio personer har gripits för att bland annat ha visat sitt stöd för ett självständigt Hongkong.

Samtidigt sattes tårgas och vattenkanon in mot hundratals demonstranter som vågade sig ut för att protestera mot den nya ordningen. Totalt har minst 300 personer gripits i samband med demonstrationerna, enligt Hongkongpolisen.

Ny situation

– Detta bekräftar bara att Peking nu har tagit makten och kontrollen. Man hoppas kunna kväsa missnöjet snabbt och försöka undvika att det blir nya stora demonstrationer, säger Börje Ljunggren.

– Man vill helt enkelt visa vad som gäller.

Skillnaden är slående jämfört med hur protester hanterades så sent som i fjol, säger Ljunggren. När Kina i höstas firade 70-årsjubileumet av Folkrepubliken Kinas bildande stördes feststämningen av protester i Hongkong. Polis drabbade samman med demonstranter, men trots de omfattande manifestationerna ingrep Peking inte.

– Nu är det en ny situation. Det finns ingen väg tillbaka, utan vi ser ett annat Hongkong.

Hänvisar till stabilitet

Bilden som Peking vill ge är att man nu äntligen kan återställa ordningen och upprätta stabilitet, efter ett år av ofta våldsamma protester. Kommunistpartiet har försäkrat att säkerhetslagen inte kommer att inskränka Hongkongs friheter och begränsade oberoende.

Tomma löften, enligt kritikerna, som pekar på hur liknande säkerhetslagar används för att tysta obekväma röster i Fastlandskina.

– Det finns många Hongkongbor som vill ha stabilitet och lugn och som tycker att de unga demonstranterna i fjol gick för långt. Så Peking hoppas kunna hävda att man återställt lugnet, och värnat vanliga medborgares intressen, säger Börje Ljunggren.

– Målsättningen är att omvärlden inom kort ska glömma det här, men så kommer knappast att ske.

Irriterat Kina

Både Storbritannien och EU har kritiserat den nya lagstiftningen. Tonen har dock varit hårdast från USA, som hotar med ospecificerade åtgärder mot supermaktskonkurrenten. Peking viftar irriterat bort kritiken och uppmanar omvärlden att sluta lägga sig i Kinas interna angelägenheter.

Att företags- och kapitalflykt nu lär undergräva Hongkongs status som finansiellt centrum är smällar kommunistpartiet är redo att ta, enligt Ljunggren.

– Dagens Kina är både mer auktoritärt och självhävdande. Samtidigt är omvärldens beroende av Kina, som är den största handelspartnern för många länder, mycket större än tidigare.

– Att man skulle backa, det tror jag inte.

Fakta: Hongkong och protesterna

Hongkong är en i hög grad självstyrande särskild administrativ region i Kina. När området lämnades över från Storbritannien till Kina 1997 slogs oberoendet fast i principen "ett land, två system" som ska garantera autonomi, ett oberoende rättsväsende, en fri marknad och medborgerliga rättigheter såsom press- och yttrandefrihet. Principen ska gälla i 50 år – till 2047.

Peking ansvarar för regionens försvars- och utrikespolitik och har vetorätt när det gäller förändringar i det politiska systemet. Regionens regeringschef väljs i val där kandidaterna nomineras av en särskild kommitté, där Peking har stort inflytande.

När detta valsystem lades fram av Kinas kommunistregering 2014 utbröt omfattande demonstrationer i Hongkong där studenter och demonstranter ockuperade de stora gatorna på Hongkong-ön i flera månader.

I fjol hölls nya demonstrationer med hundratusentals deltagare, efter det att Hongkongstyret lett av den Pekingvänliga chefsministern Carrie Lam föreslagit en lag om att personer som anklagas för brott ska kunna utlämnas från Hongkong till Fastlandskina.

Protesterna har många gånger urartat i sammandrabbningar med polis och Carrie Lam beskrev i ett läge demonstranterna som en minoritet som är "folkets fiender". Kort därpå, i symboliskt viktiga lokalval i november, vann demokratiförespråkande kandidater en jordskredsseger.

Sedan Kinas planer på att införa den nya nationella säkerhetslagen blev kända har protesterna i Hongkong tagit ny fart. Kina anser att den nya säkerhetslagen behövs för att återfå stabiliteten i den särskilda administrativa regionen.

Sent på kvällen den 30 juni, lokal tid, trädde lagen i kraft.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!