Polis på tårna – oro för nya protester i USA

Tusentals soldater är redan på plats i Washington DC inför att Joe Biden ska installeras som landets nye president – och ytterligare tusentals väntas anlända i veckan. Farhågor om nya protester redan under helgen gör att säkerhetspådraget på flera håll i USA är enormt.

Förberedelserna är många inför att Joe Biden ska sväras in som president.

Förberedelserna är många inför att Joe Biden ska sväras in som president.

Foto: Patrick Semansky/AP/TT

Brott & Straff2021-01-17 09:05

Lördagen blev lugn med några mindre demonstrationer på olika håll i USA. Men myndigheter har pekat ut söndagen som kritisk, då protester mot den tillträdande Biden-regeringen sedan flera veckor tillbaka planerats i samtliga amerikanska delstater.

Säkerheten kring delstaternas respektive kongress är rigorös efter att anhängare till den avgående presidenten Donald Trump stormade Kapitolium i den amerikanska huvudstaden Washington DC förra veckan.

Tusentals soldater

Texas och Kentucky har stängt parlamentsbyggnaderna för allmänheten. Och i delstaten Connecticut har nationalgardet kallats in för att kunna stå emot uppemot 2 000 demonstranter om så skulle bli fallet.

– Vi förbereder oss för att allt kan hända, säger militären Pedro Muniz, men lägger till att man inte fått in några specifika hot.

Washington DC är i full gång med att förbereda inför onsdagens installation. De centrala delarna av staden var spöklika under helgen när gator stängts av och nationalgardet positionerat sig runt stadskärnan.

Omkring 10 000 soldater ur nationalgardet är på plats och dagen innan Biden svärs in väntas ytterligare förstärkning, rapporterar The Washington Post.

– Vi kommer att vara mellan 22 000 och 25 000, säger generalmajoren William J Walker.

Greps i kontroll

På lördagen greps en beväpnad man vid en säkerhetskontroll nära Kapitolium i Washington DC. Mannen, från delstaten Virginia, frihetsberövades sedan polisen hittat ett enhandsvapen med 500 patroner samt ett hagelvapen med ammunition.

Inom vissa ljusskygga, våldsbejakande grupperingar uppmanas medlemmar att stanna hemma med hänvisning till just säkerheten eller en uppfattad risk att de kan vandra in i en myndighetsfälla.

Fakta: Stormningen av Kapitolium
Den 6 januari samlas tiotusentals anhängare till den avgående presidenten Donald Trump i Washington DC för att demonstrera mot resultatet i presidentvalet.
Vid ett politiskt massmöte i staden fortsätter Trump påstå att valresultatet är riggat och säger att man tillsammans ska gå mot Kapitolium.
Kongressen samlas samma dag för att ge ett sista formellt godkännande till valresultatet och efter Trumps möte beger sig folkmassor till kongressen och omringar byggnaden.
Vid 14-tiden lokal tid börjar Trumpanhängare ta sig in i kongressbyggnaden och sammanträdena i senaten och representanthuset avbryts. Ledamöter evakueras från byggnaden eller låses in i sina rum.
Hundratals demonstranter tar sig in i Kapitolium, vissa så långt som in i talmannen Nancy Pelosis kontor, samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliseras.
Utegångsförbud införs från klockan 18, lokal tid, och till klockan 6 följande morgon och nationalgardet tillkallas.
Den tillträdande presidenten Joe Biden kallar det "en attack mot vår demokrati" och uppmanar Trump att lugna demonstranterna. Donald Trump publicerar senare en video där han fortsätter hävda sin vinst i valet, men uppmanar demonstranterna att gå hem.
Några timmar efter stormningen får polisen ut demonstranterna ur kongressbyggnaden. Kongressen återupptar sitt arbete med omröstningen om delstaternas elektorsröster och timmar senare godkänns Joe Biden formellt som segrare i presidentvalet.
Ett stort antal personer grips den 6 januari och fler gripanden görs i efterhand. De som deltog riskerar bland annat att fällas för våld mot tjänsteman, skadegörelse och våldsamt upplopp.
Fem människor, varav en polisman, mister livet i samband med attacken mot Kapitolium.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!