Protester i Minsk tog ny fart efter dödsfall

Ett tiotusental människor demonstrerade i Minsk i ännu en jätteprotest mot Aleksandr Lukasjenkos fortsatta styre. Kravallpoliser ryckte ut på nytt och har gripit fler än 300 personer.

Demonstranter vid en tidigare protest i Minsk.

Demonstranter vid en tidigare protest i Minsk.

Foto: AP/TT

Brott & Straff2020-11-22 14:30

Demonstranterna hade bytt strategi inför söndagsprotesterna och uppmanat till samlingar på ett tiotal olika platser i Minsk, för att göra det svårare för den stränga ordningsmakten att ingripa. Från de platserna vandrade de med röda och vita flaggor och skanderande "Länge leve Belarus", mot en större samling.

Kravallutrustade säkerhetsstyrkor ingrep med vad som beskrivits som "särskild utrustning" och sköt chockgranater för att skingra grupper av människor, rapporterar Reuters och AFP. Fler än 300 personer har gripits, enligt den information som människorättsorganisationen Vjasna kunnat samla. Merparten i Minsk, men det har också skett vid protester i fem andra orter.

Tagit ny fart

Proteströrelsen fick ny kraft efter ett uppmärksammat dödsfall. 31-årige Roman Bondarenko avled med hjärnskador efter att ha blivit misshandlad av civilklädda och maskerade män vid sitt hem och förd till fängsligt förvar. Vid hans begravning på fredagen ringlade långa köer från kyrkan, där det sjöngs och viftades med oppositionens rödvita flaggor.

När söndagsprotesterna ägde rum såg myndigheterna till att mobilnätet begränsades, rapporterar den ryska nyhetsbyrån Interfax. Torg och andra stora ytor spärrades av och tio av Minsks tunnelbanestationer stängdes för trafik.

Inrikesdepartementet medger att det har gjorts gripanden, men säger inte hur många. Demonstranterna anklagas för att ha stört den allmänna ordningen och gjort motstånd mot poliser.

Demonstrationerna har, föga förvånande, inte givits formellt tillstånd. Detta påpekar polismakten, som också låter meddela att demonstranter varit "extremt respektlösa" mot poliser genom att använda "fula ord och gester".

Stor säkerhetsapparat

Diktatorn Aleksandr Lukasjenko säger sig ha blivit omvald i det kraftigt ifrågasatta presidentvalet i augusti. Omfattande protester har hållits sedan dess och regimen har slagit tillbaka med sina särskilda polisstyrkor och ljusskygga KGB.

Tusentals gripanden har skett, i många fall där människor släpats iväg av civilklädda män och förts bort i bussar. Polismakten anklagas för omfattande övervåld.

Oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja, som befinner sig i exil, kallar söndagens protester ett steg mot ett "fritt och rättvist Belarus" och sänder sitt stöd till de protesterande.

"Landet kan inte förvandlas till ett fängelse om ingen är rädd för fångvaktarna", meddelar hon enligt AFP.

Fakta: Auktoritärt styre

Belarus styrs sedan 1994 av president Aleksandr Lukasjenko och hans auktoritära regering.

Parlamentet har ytterst begränsade befogenheter. I praktiken kontrollerar Lukasjenko och hans regering direkt eller indirekt hela maktapparaten. Presidenten har rätt att utfärda dekret, det vill säga ett slags lagar som inte måste godkännas av parlamentet.

På olika formella grunder underkänns regimkritiker som vill kandidera i president- eller parlamentsval. Endast kandidater som har godkänts av valmyndigheten får hålla valmöten.

Motståndet mot Lukasjenko har under långa tider varit svagt och splittrat och oppositionspartiernas möjlighet att verka är starkt beskuren. Många politiker har trakasserats av polisen, gripits, drivits i landsflykt eller helt enkelt försvunnit.

I samband med presidentvalet 2020 lyckades dock regimkritiker samla större och mer öppet stöd än på länge, även om oppositionen fortsatt verkar under mycket svåra förhållanden.

Alla presidentval sedan 1994 har dömts ut som odemokratiska.

Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!