Riksrätten: Trumps våldsmaningar skärskådades

Demokratåklagarna i riksrätten mot USA:s förre president Donald Trump fokuserade på expresidentens tidigare uppmaningar till våld under torsdagens process. Huvudpersonen själv är enligt sin advokat "kränkt" över att kopplas ihop med stormningen av Kapitolium.

Riksrättsprocessens ledare leds genom rotundan i Kapitolium. Arkivbild.

Riksrättsprocessens ledare leds genom rotundan i Kapitolium. Arkivbild.

Foto: Win McNamee/poolfoto via AP/TT

Brott & Straff2021-02-11 17:47

Kongressledamoten Diana DeGette konstaterade i sitt anförande inför senatorerna – som fungerar som en jury – att det utifrån mobbens egna uttalanden inför stormningen av Kapitolium den 6 januari var tydligt att den agerade utifrån Trumps önskemål.

– Det här var inget dolt brott. Presidenten hade uppmanat dem att vara där. Så de trodde faktiskt att de inte skulle få något straff, sade hon och visade en video där en upprorsmakare säger: "Han blir glad – vad menar du?, vi slåss för Trump".

Vädjar om fällning

Ledaren för demokraternas "åklagare", representanthusledamoten Jamie Raskin, tog upp de många gånger som Trump under sin presidenttid uppmanat till våld.

Han visade bland annat en video från Charlottesville, där presidenten försvarade högerextremister efter en dödlig demonstration när han konstaterade att det fanns ”personer på båda sidor som bar ansvar för det som hände”.

När det efter drygt fyra timmars överläggningar var dags att avrunda torsdagens överläggning vädjade Joe Neguse, demokrat och en av representanthusets "åklagare", till ledamöterna i senaten att fälla Donald Trump.

– Ödmjukt, ödmjukt ber vi er att fälla president Trump för det brott han utan tvivel är skyldig till.

– För om ni inte gör det, om vi låtsas att det här inte har hänt – eller ännu värre lämnar det obesvarat – vem kan då säga att det inte kommer att hända igen?, fortsatte Neguse.

"Mycket kränkt"

Tidigare i en paus uttalade sig Trumps advokat David Schoen för Fox News och förklarade att hans uppdragsgivare är "mycket optimistisk" över hur resultatet av riksrätten kommer att falla ut. Trump ska också ha sagt att han inte vill bli sammankopplad med den våldsamma händelsen vid Kapitolium.

– Han är mycket kränkt över försöken att knyta honom till den, säger Schoen.

Innan torsdagens process inleddes uttalade president Joe Biden sig försiktigt om den eventuella utgången. Han har annars varit noga med att hålla riksrätten mot sin företrädare på en armslängds avstånd.

Biden sade till ett medieuppbåd vid Vita huset att hans "gissning" är att några republikaner kan komma att byta hållning i frågan om huruvida Trump bör fällas, som ansvarig för att ha drivit fram stormningen av Kapitolium. Presidenten sade sig inte ha följt onsdagens förhandlingarna i senaten medan de pågick, men i efterhand ha sett en del av det som lades fram.

Pence och Romney nära

De nio demokrater som driver riksrättsprocessen gjorde i onsdags en grundlig genomgång av händelserna den 6 januari. De målade också en längre tidslinje där presidentens grundlösa påståenden om valfusk lagt grunden för den folkliga ilska som uppstod.

I det detaljerade bild- och filmmaterial som visades framgick det att vicepresident Mike Pence var 30 meter från den aggressiva mobben vid ett tillfälle. Folkmassan hade under dagen återkommande skanderat att han skulle hängas.

De fick också se hur den Trumpkritiske republikanen Mitt Romney blev varnad av en springande polis, vände om och på så vis undvek att möta mobben.

Sjutton måste övertygas

Flera republikanska senatorer har sagt att framställan är övertygande, men flera gör likväl gällande att riksrättsåtalet i sig inte bör genomföras, då Trump inte längre är president.

I en omröstning om huruvida riksrättsåtalet över huvud taget skulle genomföras röstade sex republikaner med senatens 50 demokrater. För en fällande dom krävs dock två tredjedelars majoritet – det vill säga att totalt 17 republikaner anser att Trump anstiftat till uppror.

På fredagen kommer Trumps advokater att presentera sin klients syn på åtalet. Enligt förhandsspekulationerna kommer de att lägga står vikt vid yttrandefriheten, och expresidentens rätt att säga vad han vill.

Bakgrund: Trump och riksrätten

Riksrättsprocessen mot expresident Donald Trump, hans andra, inleddes i senaten den 9 februari. Den enda punkten i riksrättsåtalet lyder "anstiftan till uppror". Det syftar på hans felaktiga påståenden om fusk i det senaste presidentvalet och det tal Trump höll kort innan hans anhängare stormade kongressen den 6 januari.

Riksrättsförfarandet finns beskrivet i USA:s grundlag som trädde i kraft 1789. I den första artikelns andra sektion står att "representanthuset ensamt har makt att ställa (någon) inför riksrätt" – något som enbart kräver enkel majoritet. I den tredje sektionen slås fast att enbart senaten har rätt att pröva sådana fall.

Vid sidan av presidenten kan högt uppsatta federala tjänstemän och domare ställas inför riksrätt. När det gäller presidenten kan denne avsättas av kongressen om han eller hon döms för "förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser".

För att döma och avsätta en president krävs att två tredjedelar av senaten, överhuset, röstar för. Donald Trump är ju dock inte längre president, därför har det tvistats om huruvida det är värt besväret — och i enlighet med grundlagen — att hålla riksrätt mot honom. I sammanhanget är det viktigt att senaten kan rösta igenom ett förbud mot att i framtiden inneha ett folkvalt ämbete, om expresidenten fälls.

Ingen amerikansk president har blivit avsatt genom riksrätt. Donald Trump (2019–2020), Bill Clinton (1998) och Andrew Johnson (1868) blev formellt anklagade av representanthuset, men friades av senaten. I Richard Nixons fall 1974, efter Watergateskandalen, hade riksrättsprocessen inletts men han avgick innan anklagelsepunkterna hann röstas igenom.

Vid den förra riksrätten mot Donald Trump anklagades han för att ha pressat Ukrainas styre för att uppnå egen politisk vinning, anklagelser han friades från. Han är den ende i USA som ställts inför riksrätt två gånger och den ende president som ställts inför rätta efter det att han lämnat Vita huset.

Källor: USA:s grundlag, History.com, The New York Times, Findlaw.com, The New Yorker

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!