Så ser Trump och Biden på upploppen

Upploppen och plundringen sker i demokratledda städer, hävdar president Donald Trump – medan Demokraternas presidentkandidat Joe Biden understryker att oroligheterna sker under Trumps presidentskap. Frågan kan komma att dominera under USA:s valrörelse. Så här ser respektive sida på den:

USA:s sittande republikanske president Donald Trump och hans demokratiske utmanare, exvicepresident Joe Biden.

USA:s sittande republikanske president Donald Trump och hans demokratiske utmanare, exvicepresident Joe Biden.

Foto: AP/TT

Brott & Straff2020-09-01 12:25

President Donald Trump och Republikanerna:

Det är i Donald Trumps intresse att valrörelsen handlar om lag och ordning, ett ämne som gång på gång återkom under Republikanernas partikonvent. Detta dels för att avleda uppmärksamhet från den sviktande ekonomin och Trumps kritiserade hantering av coronaviruspandemin och dels för att det är en fråga som engagerar medelklassväljare i förorterna, där Republikanerna enligt mätningar förlorat stöd.

Trump utmålar med kraft Joe Biden som "svag" när det gäller lag och rätt. Han har kallat sin motståndare för en trojansk häst för "radikal socialism" och han hävdar att Biden banar väg för vänsterradikala grupper som Antifa. Amerikanska städer kommer att brinna om Demokraterna tar Vita huset, menar Trump och hans närstående.

Trump, som kritiserats för sin hantering av de landsomfattande protester som blossade upp efter att svarte George Floyd dödades vid ett polisingripande i Minnesota, har slagit dövörat till demonstranternas krav på reformer och omfördelning av budgetposter inom polisen. Retoriskt sätter han ofta ett likhetstecken mellan fredliga demonstranter och de plundringar och upplopp som följt på vissa protester – trots att otaliga vittnen talat om inresande upprorsmakare. Det gör att de som protesterar mot rasism i vissa väljares ögon ses som våldsmakare.

Den senaste tidens oroligheter i Portland i Oregon och Kenosha i Wisconsin spelar presidenten i händerna. Det sistnämnda började med ilska över de sju polisskott som svårt skadade svarte Jacob Blake och eskalerade snabbt till bränder och plundring. En nu gripen inrest 17-åring med ett halvautomatiskt vapen sköt ihjäl två demonstranter. Både Kenoshas stad och län styrs av demokrater, ledare som har anklagats för passivitet under upploppen. Det var först när president Trump skickade dit nationalgardesförstärkning och federal polis som läget blev lugnare.

Att Trump nu reser till Kenosha, trots att Wisconsins demokratiske guvernör bett honom avvakta, samt försvarar 17-åringen och hävdar att denne agerade i självförsvar väcker avsky hos vissa och sympatier hos andra. 17-åringen hade i sociala medier uttryckt beundran för presidenten.

Presidentkandidat Joe Biden och Demokraterna:

– Ingen är säker i Trumps Amerika, dundrar Joe Biden i ett av sina första kampanjframträdanden efter månader i viruskarantän.

Redan i somras anklagade Biden, som var vicepresident till USA:s första svarte president Barack Obama, sin motståndare för att "sprida rasism" och "hantera människor baserat på deras hudfärg". Nu ber han väljare reflektera över om de verkligen känner sig säkrare med Donald Trump.

Till skillnad från vad Trumpkampanjen påstår har Biden kraftigt fördömt våldsamheterna och plundringen i upploppshärjade städer som brott som ska lagföras. Ett av hans främsta vallöften är att utrota de "ras-, köns- och inkomstrelaterade orättvisorna" i rättsväsendet. Biden, som i primärvalen fick brett stöd från svarta, hävdar att han är den som kan bygga broar mellan fredliga demonstranter, lokala ledare och polisväsendet.

Men det är oklart om Biden skulle skicka nationalgardet till en upploppshärjad stad. I ett uppmärksammat tal i helgen lovade han nationalgardister att han aldrig kommer att använda militären i en "inrikespolitisk dispyt" eller som "rekvisita", med tydlig adress till Trump. Det är oklart hur den utfästelsen landar hos väljare.

Joe Biden är inte den mest populäre kandidat Demokraterna fört fram. Men inom partiet finns en enorm entusiasm för att få bort president Donald Trump. Om Biden kan styra diskussionen till att handla om Trumps tid vid makten – i stället för att spela defensivt och svara på presidentens utspel och karaktärsangrepp, kan han vinna valet. Att Biden ofta fotograferas i munskydd är en del i den strategin, det påminner väljare om att över 180 000 amerikaner dött i covid-19. Att han talar om Trumps "mys"-relation till Rysslands president Vladimir Putin en annan.

Bakgrund: Protester och polisvåld mot svarta i USA

USA har de senaste månaderna skakats av protester mot diskriminering och rättsväsendets övervåld mot svarta. På många platser har aktivister krävt att hela polissystemet läggs ned, eftersom de anser att underliggande rasism gör att kåren är bortom räddning. På andra platser ställs krav på mindre polisbudgetar och mindre befogenheter.

Vissa städer har hörsammat kraven och aviserat krympta polisbudgetar.

Parallellt diskuteras lagar som beskrivs som polisreformer i såväl kongressen som flera delstatsstyren. Och monument och statyer av ledare som anses ha haft rasistiska åsikter har fallit, i synnerhet statyer av sydstaternas förgrundsgestalter.

Här är några uppmärksammade fall av polisvåld mot svarta i år:

23 augusti 2020: Polisen skjuter 29-årige Jacob Blake, inför hans tre barn, med sju skott i ryggen i samband med att Blake ska ha ingripit i någon form av konflikt i en bostad. Tillståndet för Blake är stabilt, men han kommer troligen inte att kunna gå igen.

12 juni 2020: 27-årige fyrabarnsfadern Rayshard Brooks skjuts i ryggen av en polis utanför en snabbmatsrestaurang i Atlanta efter att ha testat positivt i en nykterhetskontroll och försökt fly med ett av polisernas elchockvapen.

25 maj 2020: 46-årige George Floyd kvävs till döds under ett polisingripande i Minneapolis. Floyd är obeväpnad när han grips misstänkt för att ha försökt använda falska sedlar. Under ingripandet sitter en vit polisman med knäet på hans nacke i omkring nio minuter innan Floyd blir livlös. Ett filmklipp sprids i sociala medier och väcker fördömanden och avsky.

13 mars 2020: 26-åriga akutsjukvårdaren Breonna Taylor skjuts ihjäl i tumultet efter att tre poliser slår in dörren till hennes lägenhet i Louisville i Kentucky. Polis hävdar att de tog sig in med anledning av en narkotikautredning men de två personer utredningen kretsade kring hade redan gripits.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!