Sanktionsstrid mellan väst och öst

Sanktioner och motsanktioner kastas mellan väst och öst sedan EU agerat mot människorättsövergrepp i Xinjiang. "Lögner och desinformation" fräser Kina.

EU:s utrikeschef Josep Borrell leder samtal om relationerna till Turkiet och Ryssland inför veckans EU-toppmöte. Arkivfoto.

EU:s utrikeschef Josep Borrell leder samtal om relationerna till Turkiet och Ryssland inför veckans EU-toppmöte. Arkivfoto.

Foto: Yves Herman/AP/TT

Brott & Straff2021-03-22 10:29

När EU satte upp fyra kinesiska topptjänstemän på sin nya sanktionslista över internationella människorättsövergrepp reagerade regimen i Peking omedelbart.

"Det här agerandet bygger inte på något annat än lögner och desinformation, bortseende och förvrängning av fakta och är en inblandning i Kinas interna affärer", heter det i ett uttalande från Kinas utrikesdepartement.

Därför sätter Kina nu upp tio européer – däribland svenske Kinakännaren Björn Jerdén – på en egen sanktionslista över personer som man anser "skadar Kinas suveränitet och intressen och med ond avsikt sprider lögner".

Nytt system

De nya sanktionerna från EU:s sida görs inom ramen för det nya allomfattande system som EU-länderna enades om i december 2020 efter flera års debatt. Där kan personer som anses ha utfört människorättsövergrepp drabbas av inreseförbud till EU och ett frysande av sina eventuella tillgångar i medlemsländerna – oavsett var övergreppen ägt rum.

Fyra ryska topptjänstemän blev tidigare i mars de första att sättas upp på listan, med anledning av mordförsöket på oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj.

Nu sätts ytterligare elva personer upp – däribland de fyra kineserna Zhu Hailun, Wang Junzheng, Wang Mingshan och Chen Mingguo, som alla kopplas till övergreppen mot uigurer i Xinjiang.

Även Storbritannien, USA och Kanada sluter upp bakom sanktionerna.

"Oacceptabel" kinesisk reaktion

EU-åtgärderna mot Kina är de första i sitt slag att riktas mot Peking sedan 1989.

"Sanktionerna signalerar EU:s starka beslutsamhet i att stå upp för mänskliga rättigheter och vidta kännbara åtgärder mot dem som är ansvariga för brott och övergrepp", heter det i ett gemensamt EU-uttalande.

Kinas reaktion kallas å andra sidan "oacceptabel" av såväl EU:s utrikeschef Josep Borrell som Sveriges utrikesminister Ann Linde (S).

Medan EU:s sanktioner kan kopplas till direkta åtgärder utförda av personerna på listan anser Linde att Kina agerat betydligt mer godtyckligt.

– Så som den kinesiska listan ser ut så verkar det bara vara en allmän svepning över alla som man tycker allmänt har uttalat sig, säger Linde efter måndagens utrikesministermöte i Bryssel.

Även Myanmar

Utöver de fyra kineserna sätter EU även upp två nordkoreanska ministrar, två libyska krigsherrar, en sydsudanesisk generalmajor och två polischefer från den ryska delrepubliken Tjetjenien på den nya sanktionslistan. Även fyra organisationer i Kina, Nordkorea, Libyen och Eritrea listas.

EU-länderna har samtidigt även utökat sina sanktioner mot Myanmar efter militärkuppen i februari.

Elva personer inblandade i vinterns militärkupp och det våldsamma agerandet mot demonstranter sätts upp på Myanmar-listan, däribland juntaledaren Min Aung Hlaing.

Även här rör sig sanktionerna om visumförbud till EU och en frysning av eventuella tillgångar i EU-länderna.

Fakta: EU:s nya människorättssanktioner

EU-länderna enades i december 2020 om ett nytt ramverk för sanktioner mot personer som "är ansvariga för, varit inblandade i eller kopplade till allvarliga människorättsövergrepp över hela världen".

Tidigare har EU endast kunnat införa sanktioner som varit specifikt inriktade på vissa konflikter eller problemområden, som exempelvis krigen i Syrien och östra Ukraina eller kopplade till FN-åtgärder som förbud mot kemiska vapen eller vapenembargo mot Libyen.

Det nya sanktionsramverket är i samma stil som USA:s så kallade Magnitskij-lag - döpt efter ryske advokaten Sergej Magnitskij, som avled i ett fängelse i Moskva 2009.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!