Separatisternas styrka på spel i Katalonien

Katalonien går till val för att avgöra om separatisterna ska få fortsätta styra den splittrade regionen. Relativt få katalaner väntas rösta. De som gör det köar utanför vallokalerna med masker och paraplyn.

Den tidigare spanske hälsoministern Salvador Illa kandiderar i valet i Katalonien för regionala socialistpartiet PSC. Arkivbild.

Den tidigare spanske hälsoministern Salvador Illa kandiderar i valet i Katalonien för regionala socialistpartiet PSC. Arkivbild.

Foto: Emilio Morenatti/AP/TT

Brott & Straff2021-02-14 07:57

Den katalanska självständighetsrörelsens strävanden har hamnat i skymundan i ett Spanien där pandemin står högst på dagordningen.

Sedan det omstridda valet 2017 – som hölls till följd av regionens utropande av självständighet från Spanien – regerar separatistpartierna i minoritet.

Frågan är om de kan stärka sitt mandat, eller om det socialdemokratiska utmanarpartiet kan rätta in regionen i det spanska ledet.

Sánchez bakom utmanarna

Socialdemokratiska PSC (Socialistpartiet i Katalonien) är ett dotterparti till Spaniens regeringsparti PSOE. PSC-ledaren Salvador Illa var fram till nyligen hälsominister i premiärminister Pedro Sánchez regering. Som sådan fick han mycket positiv uppmärksamhet för landets hantering av coronakrisen.

Pedro Sánchez har framträtt i Katalonien flera gånger under valrörelsen för att försöka ge Illa en skjuts.

PSC vill inte att Katalonien ska bryta sig ur Spanien, utan förespråkar dialog i den känsliga frågan. I valet 2017 blev mittenpartiet Ciudadanos, eller Ciutadans som det heter på katalanska, det allra största partiet. Men sedan dess har det halkat efter rejält i opinionen, samtidigt som PSC har klättrat och positionerat sig främst i oppositionen.

"Vi blir blöta"

Hur många av de runt 5,5 miljoner röstberättigade som kommer att delta i regionvalet är oklart. Valdeltagandet såg på förhand inte ut att bli högre än 60 procent och myndigheterna har vidtagit en rad åtgärder för att se till att valet ska kunna genomföras på ett smittsäkert sätt.

Väljare får gå in i lokaler en och en och utanför står människor i kö, med masker, paraplyer och avstånd emellan. Den sista timmen innan stängning vigs särskilt åt personer som är smittade eller egentligen sitter i karantän.

Fler än 82 000 personer hade anmält sig som valförrättare, men närmare hälften av dem har hört av sig och begärt att få stanna hemma. Enligt myndigheterna har alla vallokaler ändå kunnat öppna som vanligt.

– De kommer att säga att det var många som avstod. Det regnar, det är köer, vi blir blöta... Det är inte så välorganiserat, säger 59-årige Josep Maria Prats, som jobbar inom vården och röstar i Barcelona.

Vid klockan 13 rapporterades väldigt låga deltagarantal från vallokalerna, men många människor har valt att poströsta.

Femte på tio år

Valet är det femte som hålls under tio kaotiska år i Katalonien. Regionparlamentet har 135 platser och det är oklart om någon majoritet kommer att kunna bildas.

De två stora separatistallianserna Tillsammans för Katalonien (Junts per Catalunya, JxCat) och Kataloniens republikanska vänster (ERC) ser ut att bli ungefär jämnstora. Vilket som blir störst kan vara avgörande för hur hårt självständighetsfrågan kommer att drivas. JxCat är väldigt angeläget om att hålla frågan vid liv, medan ERC har en något mer moderat hållning.

En ny självständighetsomröstning, som den som hölls 2017, bedöms dock vara avlägsen oavsett utgång.

Vallokalerna stänger klockan 20.00 och ett resultat kan ha utkristalliserats kring midnatt.

Bakgrund: Försöket till självständighet

Den 1 oktober 2017 höll Katalonien en folkomröstning om huruvida regionen skulle fortsätta vara en del av Spanien eller bryta sig ur och bli självständig. 90 procent röstade ja till självständighet. Men valdeltagandet var lågt, endast 42,3 procent av de röstberättigade deltog.

Folkomröstningen hade olagligförklarats av författningsdomstolen, och valdagen präglades delvis av våld när polis försökte hindra väljare från att rösta.

Den 27 oktober röstade regionparlamentet igenom en självständighetsförklaring.

Centralregeringen reagerade genom att avsätta regionregeringen och upplösa regionparlamentet, med stöd i konstitutionens artikel 155, samt utlysa nyval.

Flera ministrar och andra delaktiga i självständighetsrörelsen häktades eller fick en arresteringsorder mot sig, bland dem den avsatte regionpresidenten Carles Puigdemont, som gick i exil i Belgien.

I nyvalet vann återigen självständighetsivrande partier majoritet i parlamentet. Först efter flera försök kunde man välja en ny regionpresident, Quim Torra.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!