Stridslysten Trump ligger under mot Biden

Coronapandemin och hanteringen av de intensiva protesterna mot rasism och polisvåld. USA:s väljare gör tummen ner för president Donald Trumps insatser den senaste tiden, att döma av aktuella opinionsmätningar.

USA:s president Donald Trump.

USA:s president Donald Trump.

Foto: Patrick Semansky/AP/TT

Brott & Straff2020-06-23 05:30

Drygt fyra månader före presidentvalet i november verkar exvicepresident Joe Biden, som med all sannolikhet utses till presidentkandidat på Demokraternas konvent, ha ett övertag över president Trump. Bidens stöd är 9,5 procentenheter högre än presidentens, enligt Real Clear Politics sammanställning av aktuella mätningar. Drygt 50 procent av amerikanerna vill att Biden flyttar in i Vita huset, jämfört med de 41 procent som för närvarande stödjer Trump. Biden leder även i nästan alla de viktiga så kallade vågmästardelstaterna.

Första gången

Några mätningar sticker ut i mängden, bland annat en från nyhetskanalen CNN som ger Biden ett övertag på hela 14 procentenheter och en från Fox News som visar att demokratens försprång är 12 procentenheter.

Den förstnämnda fick presidentens kampanj att skriva ett slags juridiskt varningsbrev till CNN och begära att kanalen skulle be om ursäkt för den – trots att undersökningen har gjorts av det ansedda opinionsinstitutet SSRS. CNN gick dock inte Trumpkampanjen till mötes.

"Såvitt jag vet är det första gången i CNN:s fyrtioåriga historia som vi hotas med lagliga åtgärder för att en amerikansk politiker eller kampanj inte tycker om resultatet i en opinionsundersökning", skriver kanalens biträdande chef och jurist David Vigilante i sitt svar.

CNN-mätningen är inte den enda som visar på ett dalande stöd för presidenten. Trumps hot om att sätta in militären mot de protester som utlöstes av den svarte mannen George Floyds död under ett hänsynslöst polisingripande i Minneapolis verkar inte ha fallit i god jord hos väljare. 61 procent av de tillfrågade i Fox News mätning säger att de tycker att Trump har hanterat frågan om rasrelationer dåligt.

Ingen Bidenentusiasm?

Lägg därtill att Demokraterna och Bidens kampanj under maj slog insamlingsrekord, gemensamt drog de in 80,8 miljoner dollar. Under samma period samlade Republikanerna och Trumps kampanj in 74 miljoner dollar, enligt färska siffror som webbtidningen Politico publicerar. Trumpkampanjen har dock mest pengar i kassakistan – medel som nu väntas användas för intensiva attacker mot Biden.

För Joe Biden – som under våren har tampats med egna problem i form av anklagelser om sexuella trakasserier och svårigheter med det digitala kampanjandet – väntar nu en delikat balansgång. Bedömare är överens om att hans ledning inte beror på någon särskild Bidenentusiasm, hela 63 procent av anhängarna i Fox Newsmätningen säger att stödet för Biden grundar sig på rädsla för att Trump ska bli omvald. Det gäller för Biden att behålla dessa, samtidigt som han slår tillbaka mot Trumps attacker – och helst bygger upp engagemang hos väljarna.

Fakta: Tiden fram till presidentvalet

De flesta primärval är avslutade och den tidigare vicepresidenten Joe Biden har säkrat stöd av de 1 991 delegater som krävs för att utses till Demokraternas presidentkandidat vid partikonventet. Exakt hur partikonventen ska organiseras, med tanke på pandemin, är inte helt klart.

Några hålldatum för valrörelsen:

17–20 augusti: Demokraternas partikonvent i Milwaukee i Wisconsin.

24–27 augusti: Republikanernas partikonvent i Charlotte i North Carolina samt i Jacksonville i Florida.

29 september: Debatt mellan presidentkandidaterna i South Bend i Indiana.

7 oktober: Debatt mellan vicepresidentkandidaterna i Salt Lake City i Utah.

15 oktober: Debatt mellan presidentkandidaterna i Ann Arbor i Michigan.

22 oktober: Debatt mellan presidentkandidaterna i Nashville i Tennessee.

3 november: President-, kongress- och delstatsval.

Källor: 270towin,com, The New York Times med flera


Bakgrund: Protesterna började i Minneapolis

Måndagen den 25 maj dog 46-årige George Floyd under ett polisingripande i Minneapolis i Minnesota i USA. Floyd var obeväpnad när han greps, misstänkt för att ha försökt använda falska sedlar på ett matställe. Under ingripandet satt en polisman med knäet på hans hals i närmare nio minuter. Händelsen filmades och på inspelningen hörs hur Floyd, med ansiktet nedpressat mot gatan och iförd handbojor, vädjar om hjälp och säger "snälla, jag kan inte andas", innan han blir livlös.

Samtliga fyra poliser som deltog i gripandet har avskedats. Den polis som satte sitt knä mot Floyds hals har delgivits misstanke om dråp och de andra tre misstänks för medhjälp till brott.

Filmen spreds i USA och väckte fördömanden och ledde till att protester mot ordningsmaktens övervåld i Minneapolis. Demonstrationerna spreds snabbt till andra städer och på vissa håll blev de våldsamma med plundringar, kravaller och skottlossning. Andra fall av polisvåld mot minoriteter har också uppmärksammats vid manifestationer.

På många platser har aktivister krävt att hela polissystemet läggs ned, eftersom de anser att underliggande rasism gör att kåren är bortom räddning. På andra platser ställs krav på lägre polisbudget och minskat mandat. Vissa städer har hörsammat kraven och aviserat lägre polisbudget. I flera städer har förbud mot strypgrepp införts.

Parallellt diskuteras lagar som beskrivs som polisreformer i såväl kongressen som i flera delstatstyren. Monument och statyer av ledare som anses ha haft rasistiska åsikter har fallit, i synnerhet statyer av sydstaternas förgrundsgestalter. I USA symboliserar de rasism och segregation eftersom sydstaterna under inbördeskriget på 1860-talet slogs för att få behålla slaveriet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!