Svar krävs om bortförd politiker i Belarus

Den framträdande oppositionspolitikern Maria Kolesnikova rapporteras ha blivit bortförd av personer klädda i svart. Nu kräver bland andra Tyskland och EU att klarhet bringas försvinnandet – och att alla politiska fångar släpps i Belarus.

Över 100|000 samlades i huvudstaden Minsk i söndags för att demonstrera mot landets president.

Över 100|000 samlades i huvudstaden Minsk i söndags för att demonstrera mot landets president.

Foto: AP/TT

Brott & Straff2020-09-07 10:00

Enligt obekräftade uppgifter har Maria Kolesnikova, en av de två kvinnor som stod vid oppositionsledaren Svetlana Tichanovskajas sida under sommarens valkampanj, blivit bortförd av okända personer klädda i svart.

Ett vittne säger till den oberoende belarusiska nyhetssajten tut.by att hon körts iväg i en minibuss märkt "kommunikation". Polisen i Minsk hävdar dock att man inte har gripit Kolesnikova.

Kolesnikova sitter med i det övergångsråd som bildats av oppositionen i syfte att på fredlig väg nå ett maktskifte. Hennes telefon har varit avstängd sedan bortförandet, enligt Kolesnikovas kampanjteam.

Om Kolesnikova nu förts bort av myndigheterna är det troligen i syfte att öka trycket mot rådet, säger Alexander Sjödin, programhandläggare för Eurasien hos människorättsorganisationen Civil Rights Defenders.

– Flera medlemmar har gripits av myndigheterna de senaste veckorna, i syfte att visa att de inte är redo att erkänna rådet och inleda förhandlingar, säger han till TT.

Svetlana Tichanovskaja befinner sig sedan valet den 9 augusti i exil i grannlandet Litauen. Även ytterligare två framträdande kvinnor inom oppositionen, Veronika Tsepkalo och Olga Kovalkova, har valt att lämna Belarus efter valet, skriver Reuters.

Över 600 greps

Enligt en talesperson för Belarus utrikesdepartement greps sammanlagt 633 personer under söndagen för brott mot lagar gällande folksamlingar, rapporterar AFP. Runt hälften av dem uppges hållas kvar i häkte i väntan på förhör.

EU-kommissionen är starkt oroad över de senaste rapporterna och kräver att alla som gripits godtyckligt och av politiska skäl omedelbart ska släppas.

– Vad vi bevittnar i Belarus är ett fortsatt förtryck från myndigheternas sida mot civilbefolkningen. Det här är fullständigt oacceptabelt, säger talesmannen Peter Stano på en pressbriefing i Bryssel.

Även från Tyskland kommer krav på klarhet i vad som hänt oppositionspolitikern. Utrikesminister Heiko Maas meddelade under måndagen att landet krävde "klarhet i vart de politiska fångarna befinner sig, samt deras omedelbara frigivande".

– De fortsatta gripandena och våldet, inte minst mot medlemmar av övergångsrådet, är helt oacceptabelt, säger den tyska utrikesministern till tidningen Bild.

Vittnar om tortyr

Flera av de som gripits den senaste månaden, och senare släppts, har redogjort för rättsvidriga förhållanden i de belarusiska häktena. Människorättsorganisationen Vjasnas grundare Aleksandr Bjaljatski uppger för TT att sammanlagt omkring 10 000 personer har frihetsberövats sedan valet.

– Människorättsorganisationer har registrerat fler än 500 fall av tortyranklagelser. Det finns mängder av vittnesmål från personer som blivit misshandlade och torterade av polisen och även vittnesmål om sexuellt våld, säger Alexander Sjödin.

Trots att myndigheterna upprepade gånger slagit ned mot demonstranterna så fortsätter protesterna i Belarus, som bröt ut efter det av omvärlden utdömda presidentvalet den 9 augusti. På söndagen gav sig tiotusentals människor ut på Minsks gator för att kräva den auktoritäre ledaren Aleksandr Lukasjenkos avgång.

EU arbetar på ett kraftigt utöka sin sanktionslista mot Belarus och väntas inom kort lägga till ytterligare 31 personer på listan, bland andra inrikesminister Jurij Karajev, uppger en EU-diplomat för nyhetsbyrån Reuters.

Fakta: Aleksandr Lukasjenko

Belarus nu 65-årige president Aleksandr Lukasjenko har suttit vid makten i den tidigare Sovjetrepubliken Belarus sedan 1994, och brukar kallas Europas sista diktator. Hans utrikespolitik har till största del varit starkt prorysk, även om relationen till den ryske ledaren Vladimir Putin inte minst den senaste tiden varit ansträngd.

Några av Lukasjenkos främsta utmanare genom åren har försvunnit spårlöst och antas vara döda, däribland den tidigare vice premiärministern Viktor Hantjar och inrikesministern Jurij Zacharenko. Andra har misshandlats eller kastats i fängelse.

Efter presidentvalet den 9 augusti 2020 – då Lukasjenko utropade sig till segrare och hävdade att han vunnit 80 procent av rösterna – utbröt protester av en omfattning som inte skådats sedan Sovjetunionens upplösning. Tusentals personer har gripits och vittnesmålen om polismisshandel och tortyr är många.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!