Det var en tisdagsmorgon som få Brysselbor kommer att glömma.
Vid åttatiden den 22 mars 2016 kom larm om att något hade exploderat ute vid flygplatsen, strax nordost om staden. En timme senare small det även i centrum, vid en tunnelbanestation bara några stenkast från EU-kommissionen och EU-parlamentet.
Sirenerna tjöt. Hela staden stannade till. Alla drog efter andan.
– Är du säker på att du vill stiga av? Var försiktig nu, manade taxichauffören som släppte av TT:s korrespondent vid avspärrningarna i centrum.
Inför domstol
När lugnet återkom summerades en bister morgon: 35 personer hade dödats och över 300 skadats i explosionerna på flygplatsen och i tunnelbanan. Tre av de döda var självmordsbombare, som sades ha agerat för terrorrörelsen IS.
Polis och åklagare har därefter ägnat nästan fem år åt att pussla ihop vem som gjorde vad och hur och varför.
Rättegången dröjer visserligen ett bra tag till och väntas kanske inte börja förrän 2022.
Dessförinnan väntar dock två veckors domstolsförhandlingar från och med måndagen för att avgöra hur de inblandade ska ställas inför rätta.
Nyckelmannen död?
Totalt berörs 13 personer av den procedur som nu inleds. Åtta föreslås bli ställda inför rätta anklagade för mord och mordförsök kopplat till terrorism och medlemskap i en terrorgrupp.
En av de åtta tros visserligen redan vara död, men är ändå helt central i utredningen. Oussama Atar, född i Bryssel 1984, har flitigt pekats ut som hjärnan bakom såväl marsdåden i Bryssel 2016 som den blodiga attacken mot centrala Paris i november 2015.
Två av självmordsbombarna i Bryssel var hans kusiner. Den tredje var med honom i det IS-kontrollerade området i Syrien 2014–15. Atar själv tros ha dödats i en flygräd från den internationella alliansen i Syrien i november 2017.
Svensk IS-resenär
Bland dem som fortfarande lever finns svenske medborgaren Osama Krayem, född i Malmö 1992 och utpekad som självmordsbombaren som backade ur i sista stund.
Han greps i en lägenhet i Bryssel två veckor efter terrordåden och har sedan dess suttit häktad i Belgien. Krayem har beskrivits som en av de första svenskarna som anslöt sig till IS i Syrien. Därifrån ska han ha återvänt under den stora flyktingvågen 2015.
Övervakningsbilder har visat Krayem tillsammans med tunnelbanebombaren fyra stationer bort från den station där det sedan small. Svensken tros också ha haft i avsikt att spränga sig, men ska ha ångrat sig – eller inte fått sin utrustning att fungera. Han är även anklagad för delaktighet i dåden i Paris, som en av dem som skaffade vapen till förövarna där.
Mest jagad i Europa
Inblandad i högsta grad i Parisdåden är även Salah Abdeslam. Hans bror Brahim sprängde sig själv i luften utanför en restaurang i Paris, medan Salah tros ha varit den enda i Parisattacken som klarade sig undan.
Efter att ha upptäckts på övervakningsfilmer var han under vintern 2015 Europas mest efterspanade man.
Den 15 mars 2016 hittades dna-spår av honom i en lägenhet i Bryssel sedan ett polistillslag slutat i skottlossning. Tre dagar senare greps han i en annan del av staden. Ytterligare fyra dagar därpå inträffade Bryssel-dåden – som tros ha skyndats på av oro för vad Abdeslams gripande kunde innebära för planerna.
"Mannen i hatten"
Abdeslam har redan dömts till 20 års fängelse för sin delaktighet i skottlossningen mot polistillslaget. Samma straff fick då kumpanen Sofien Ayari, som nu även riskerar åtal för Bryssel-dåden.
Bland de andra som väntar på besked finns också Mohamed Abrini – kallad "mannen i hatten", sedan han upptäckts på en övervakningsfilm tillsammans med flygplatsbombarna. Han lämnade dock flygplatsen vid liv och greps i april 2016.
Ytterligare tre personer väntas bli ställda inför rätta under de allvarligare anklagelserna. Två väntas bli hänförda till en lägre domstol, medan de tre sista tros bli helt avförda från terrorutredningen.
Inväntar Paris
Den förberedande domstolsförhandling som nu inleds kommer av säkerhets- och utrymmesskäl att äga rum i speciallokaler i militäralliansen Natos gamla högkvarter.
Allt sker inför lyckta dörrar.
På samma plats ska även huvudrättegången inledas. Den kommer dock att dröja rejält, eftersom man först vill genomföra rättegången för terrordåden i Paris, som nu väntas dra i gång tidigast i september 2021.
