Trump friades i andra riksrätten

USA:s expresident Donald Trump friades inför riksrätt för andra gången. Demokraterna försökte länge och väl visa hur han eggat fram stormningen av Kapitolium och sedan underlåtit att agera. Men i slutänden var det bara en handfull republikaner som höll med.

Republikanernas minoritetsledare i senaten, Mitch McConnell, har bestämt sig angående riksrättsåtalet.

Republikanernas minoritetsledare i senaten, Mitch McConnell, har bestämt sig angående riksrättsåtalet.

Foto: J. Scott Applewhite/AP/TT

Brott & Straff2021-02-13 16:47

Av 100 senatorer röstade 57 för att fälla den förre presidenten för anstiftan till uppror, varav endast sju republikaner. Dessa var Richard Burr, Bill Cassidy, Susan Collins, Lisa Murkowski, Mitt Romney, Ben Sasse och Pat Toomey.

Två tredjedelars majoritet krävdes för att det faktiskt skulle ske, vilket aldrig var sannolikt.

Trump själv sade i ett uttalande efter omröstningen att rättegången var "ytterligare ett led i den största häxjakten i vårt lands historia", rapporterar Reuters.

Trump: Patriotisk rörelse

Han lät samtidigt meddela, enligt nyhetsbyrån AFP, att hans patriotiska rörelse "endast har börjat".

Trots att han inte längre är president har Donald Trump stort inflytande över stora grupper av republikanska väljare. Han förklarade tidigt att han skulle använda det inflytandet emot de kongressledamöter som skulle få för sig att gå emot honom.

Under veckans förhandlingar har Demokraterna försökt tvinga republikaner att bekänna färg. Med pedagogiska tidslinjer, följda av Trumps utspel och Twitterinlägg, försökte de visa att han lade grunden för det som skedde i Washington DC den 6 januari.

Från lögner till våld?

När Trump talade till de tusentals människor som hade samlats i huvudstaden framställde de det som att han kastade ännu mer bensin på den brasa han anlagt genom att insistera på att presidentvalet var riggat. Han sade bland annat att människorna måste "kämpa utav helvete" ("fight like hell") om de vill ha kvar sitt land, samt att de måste "visa styrka".

I dramatiska filmklipp som visades upp tog senatorer, representanthusledamöter och vicepresident Mike Pence till flykten när den ilskna folkmassan vällde in i kongressbyggnaden. Det visades också hur de skanderade att Pence skulle hängas.

I stället för att vara landets överbefälhavare och ta kontroll över situationen var den dåvarande presidenten den som förde befäl över upproret, gjorde de demokratiska "åklagarna" gällande.

Fight, fight, fight

Försvarsadvokaterna tillbakavisade helt att presidenten bar något ansvar för det som inträffade, eller att han underlät att agera. De framhärdade från början att riksrättsåtalet i sig inte var giltigt, eftersom Trump inte längre är president, och gick sedan in på hans val av ord.

I talet innan stormningen talade Trump också om att det var en "fredlig och patriotisk" marsch mot kongressen som skulle komma att ske. Och ordet "fight" är inte så laddat som Demokraterna vill få det till, poängterade de.

I en effektfull ihopklippning av demokratpolitikers framträdanden visade de hur de använt samma ord i mängder av olika sammanhang. Juristen David Schoen pekade omkring sig i kammaren:

– Det är okej – ni har inte gjort något fel. Det är ett ord som folk använder. Men snälla, lägg ned hyckleriet.

Ville höra om samtal

Demokratsidan använde all tid den hade till förfogande och lade fram sin sakframställan under två dagar. Försvaret gjorde klart att de ville få det hela överstökat så snabbt som möjligt. Trumps försvarare var klara med sina anföranden på mindre än tre timmar.

När det stod klart att en avgörande omröstning skulle kunna hållas på lördagen klev Demokraterna fram med krav om att få kalla vittnen, vilket orsakade viss uppståndelse.

Anledningen var att den republikanska representanthusledamoten Jaime Herrera Beutler i fredags berättade om ett telefonsamtal som hölls mitt under stormningen. Hon säger att Kevin McCarthy, republikanernas minoritetsledare i representanthuset, berättat hur han rejält upprörd ringde till Donald Trump och försökte förmå honom att lugna ned situationen – utan gehör.

– Ja du, Kevin, jag antar att dessa människor är mer upprörda över valet än vad du är, sade Trump bland annat, enligt Herrera Beutlers indirekta återgivning.

McConnell: Trump ansvarig

Efter en initial förvirring enades sidorna om att det inte skulle släppas fram några vittnen inför senaten.

Att möjligheterna att fälla Trump var försvinnande små stod klart sedan tidigare. Det underströks dessutom av att republikanernas mäktiga minoritetsledare i senaten, Mitch McConnell, satte ned foten och meddelade att han skulle rösta för att fria Trump – eftersom åtalet enligt hans mening saknade laglig grund.

Men när hela processen var över förklarade McConnell i ett tal i kammaren att det inte rådde något som helst tvivel om att Donald Trump var "ansvarig" för attacken mot Kapitolium den 6 januari. Och han kallade den förre presidentens handlingar inför stormningen "ett skamligt avsteg från sin plikt".

Bakgrund: Trump och riksrätten

Den enda punkten i riksrättsåtalet löd "anstiftan till uppror". Det syftar på hans felaktiga påståenden om fusk i det senaste presidentvalet och det tal Trump höll kort innan hans anhängare stormade kongressen den 6 januari.

Riksrättsförfarandet finns beskrivet i USA:s grundlag som trädde i kraft 1789. Representanthuset beslutar om riksrätt, medan senaten agerar domstol.

När det gäller presidenten kan denne avsättas av kongressen om han eller hon i riksrätten döms för "förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser".

Ingen president i USA har blivit avsatt genom riksrätt. Donald Trump (2019–2020), Bill Clinton (1998) och Andrew Johnson (1868) blev formellt anklagade av representanthuset, men friades av senaten.

Vid den förra riksrätten mot Donald Trump anklagades han för att ha pressat Ukrainas styre för att uppnå egen politisk vinning, anklagelser han friades han också från. Han är den ende i USA som ställts inför riksrätt två gånger och den ende president som ställts inför rätta efter det att han lämnat Vita huset.

Källor: USA:s grundlag, History.com, The New York Times, Findlaw.com, The New Yorker

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!