"Vi har kraft att störta ett orättvist system"

Aktivistnätverket Black Lives Matter står i centrum för protesterna mot polisens övervåld i USA. En av grundarna, Melina Abdullah, säger att polismakten måste upplösas.
–Vi är här för att bekämpa polisbrutalitet och blir bemötta med polisbrutalitet, säger hon till TT.

”Jag är anti-polis” säger Melina Abdullah, en av Black Lives Matters grundare, utanför Los Angeles stadshus.

”Jag är anti-polis” säger Melina Abdullah, en av Black Lives Matters grundare, utanför Los Angeles stadshus.

Foto: Kristoffer Viita / TT

Brott & Straff2020-06-12 05:30

Det är en stekhet eftermiddag i Los Angeles och Melina Abdullah har precis talat på en presskonferens på trappan till stadshuset. Hon är en av grundarna till Black Lives Matters i västkuststaden och märkbart trött efter veckor av intensiva demonstrationer, som stundtals har blivit våldsamma och mötts av tårgas och gummiklädda kulor från polisen. Men hon verkar inte vilja sakta ned.

– Det här är ett ögonblick när folk insett att vi måste stå upp. Vi har kraften och plikten att störta ett orättvist system och jag tror att det är vad vi ser hända nu. Det fruktansvärda mordet på George Floyd har blivit gnistan, säger Abdullah, som är professor i panafrikanska studier.

– Men vi har sett flera liknande mord. I Los Angeles har 601 personer dödats av polis under en sjuårsperiod. Vartenda ett har lett fram till det här ögonblicket.

TT: Polisen i Los Angeles tycker att plundring och skadegörelse skymmer sikten för demonstrationernas poäng. President Donald Trump har en liknande inställning. Vad säger du?

– Vi kan inte låta folk bli dödade utan att göra oväsen. Medier är oansvariga om de följer polisens narrativ, säger Abdullah.

– Polisen, folkvalda politiker och regeringen försöker avleda våra blickar från den verkliga frågan: svarta människor blir dödade av polisen och polisen tar för mycket av våra resurser och riktar in sig på svarta områden. Vi måste se till att vi fokuserar på kärnfrågan istället för alla distraktioner.

TT: Vad vill ni förändra?

– Vi vill säga att polisen inte får mer av våra pengar. Vi vill investera i saker som faktiskt gör områden säkrare. Jag tror inte att ni har det så här i Sverige, med tusentals människor som bor på trottoarerna. Det är där vi ska spendera pengar, för att försäkra oss om att alla har bostäder, sjukvård, mat, parker och bibliotek.

TT: Har ni några förslag på reformer inom poliskåren?

– Vi vill inte ha någon polis. Det är väldigt viktigt att poliser hålls skyldiga när de dödar vårt folk, men det viktigaste är att vi slutar finansiera dem och att vi är modiga nog att säga det.

TT: Demonstrationerna har lett till att Minneapolis har påbörjat en process för att ”montera ned” polisen. Vad tycker du om det?

– Det är fenomenalt att de har gått med på att upplösa polisen. Det är precis det vi vill se ske, säger Abdullah.

– Men det bästa exemplet just nu är Newark, New Jersey, där borgmästaren har tagit en del av pengarna som brukade gå till polisen och investerat i socialarbetare. Lokala människor som hjälper till att navigera vilka delar av samhället som har spänningar, som kan avgöra behov och hjälpa till att få in resurser i de områdena. Vi skulle älska att se någonting sånt ersätta polisen här.

TT: Vad tycker du om att så många olika etniciteter är ute på gatorna tillsammans?

– Det är upplyftande. Det är fantastiskt att folk förstår, oavsett om de är svarta eller inte, att deras frihet är bunden till svart frihet.

TT: Hur länge kan protesterna fortsätta?

– Vi vet att vi inte kommer få en folkmassa på 100 000 varje gång, men vi tror att folk har öppnat ögonen. De som blundar nu väljer att blunda. Vi är säkra på att en del kommer att dras in i rörelsen permanent. Alla kan inte göra det här för alltid, men många av oss kan vara konsekventa och konstanta i vår kamp och det är genom det arbetet som vi kan förändra världen till en som vi vill leva i.

TT: Vad känner du när du ser poliser som går ned på knä eller kramas med demonstranter?

– Det är oärligt och en förolämpning av George Floyds minne. Jag köper det inte, polisen försöker flytta fokus från det faktum att de är en mördande institution. Vi måste vägra att knäböja bredvid dem eller be bredvid dem. Det pågår en diskussion om hur polisen ska återupprätta sitt förtroende, men polismakten är en opålitlig institution. Vi borde inte bygga upp förtroende för mördare.

Fakta: Melina Abdullah

Hemort: Oakland, Kalifornien, i USA.

Titel: Filosofie doktor i statsvetenskap vid University of Southern California och professor i panafrikanska studier vid California State University.

Bakgrund: En av originalgrundarna till Black Lives Matter-rörelsen och ett av de främsta språkrören för nätverket i Los Angeles. Har vunnit åtskilliga utmärkelser för sitt arbete i lokala medborgarrättsfrågor. Även skribent och en av programledarna för radioshowen ”Move the crowd” på kanalen Radio Justice.

Abdullah stod inför en potentiell fängelsedom 2019 sedan hon greps för misshandel, våldsamt motstånd och för att ha stört ett offentligt möte i samband med en demonstration mot polisen. Hon friades från alla misstankar efter massiva protester.


Fakta: Debatt om framtidens poliskår

I spåren av protesterna mot övervåld och rasism har en debatt om förändringar inom polisen i USA tagit fart igen. En tankegång är "avfinansiering" (defund) av polisen, en term som definieras olika beroende på vem det är som talar.

Vissa aktivister lyfter fram behovet av att helt strypa finansieringen och upplösa den gamla poliskåren. I Minneapolis kämpar till exempel aktivistgruppen MPD150 för en "polisfri" framtid med förslaget att det borde vara socialarbetare, vårdpersonal och andra personer som är väl förankrade i lokalsamhället som bör åka ut på larm.

Andra aktivister är inte fullt lika radikala och vill hellre se en omfördelning av offentliga medel. Det har hörsammats av till exempel New Yorks borgmästare Bill de Blasio, som har sagt att han kommer att sänka stadens polisbudget till förmån för ungdomsverksamhet och socialtjänst.

Den republikanske presidenten Donald Trump är negativ till kraven på minskade polisanlag och hans kampanj gör sitt bästa för att koppla ihop kraven med Demokraterna. Hans politiske rival Joe Biden har dock tagit avstånd från de mest radikala kraven.


Fakta: Black Lives Matter-rörelsen

I februari 2012 dödades den 17-årige afroamerikanen Trayvon Martin i Sanford i Florida. Den frivillige områdesvakten George Zimmerman hade tidigare larmat polisen för att rapportera om en "skum person" som rörde sig i området. Minuter senare hörde grannarna pistolskott. Trayvon Martin var obeväpnad.

Dödsskjutningen gav upphov till ett nationellt ursinne, som förstärktes ytterligare när Zimmerman friades från anklagelserna om mord. Stora demonstrationer hölls på många platser i USA. I sociala medier började en hashtagg florera, #blacklivesmatter, ungefär "svartas liv spelar roll". Sedan dess har initiativet vuxit och blivit en global, decentraliserad opinionsrörelse.

Dödsskjutningen av Trayvon Martin har följts av flera uppmärksammade fall där poliser har använt dödligt våld mot obeväpnade svarta. Ändå döms få poliser för brott. Enligt Black Lives Matter handlar det om ett system rotat i rasism och att anställda inom de amerikanska polisväsendena skyddar varandra.

Omkring 1 000 människor dödas av polisen varje år i USA, visar forskning från Bowling Green State-universitetet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!