Den 31 oktober 2018 var Anne-Elisabeth Hagen plötsligt borta. Hennes man, miljardären Tom Hagen, befann sig på kontoret men åkte hem när han inte fick tag i sin fru. I villan hittade han ett hotbrev med krav på lösesumma i kryptovalutan monero. I brevet fanns även ett villkor för att han skulle få se sin hustru i livet igen: att han inte skulle kontakta polis eller medier.

Tom Hagen kontaktade ändå polisen, som under tio veckor utredde fallet i hemlighet innan försvinnandet blev känt för omvärlden.

Händelsen utreddes inledningsvis som en kidnappning, men våren 2020 greps Tom Hagen själv av polisen, misstänkt för mord alternativt medhjälp till mord på sin fru. Han släpptes senare, men betraktas fortfarande som huvudmisstänkt.

Även en annan man, en 30-åring med kunskap om kryptovalutor, greps av polis men släpptes senare. Hagen bedöms nämligen inte vara särskilt tekniskt bevandrad och antas inte ha tillräcklig kunskap om kryptovalutor för att kunna planera det upplägg som lades fram i hotbrevet. Den yngre mannen hade haft flera möten med Tom Hagen på temat kryptovalutor innan Anne-Elisabeth Hagen försvann.

Stora resurser

Nu har det gått över två och ett halvt år sedan Anne-Elisabeth Hagen senast hördes av, och polisen fortsätter att lägga stora resurser på att lösa fallet som i dag sysselsätter runt 30 poliser. Tidigare har det varit ännu fler.

– - Jag tror att vi har en förväntan om att så allvarliga brott blir uppklarade, jag tror att det gör något med vår trygghetskänsla. När polisen först sätter en massa resurser på en sak och väljer att prioritera den så finns det en förväntan på att de ska lösa saken. Det har man inte klarat och det bidrar ju till att intresset ökar, säger författaren Kenneth Fossheim.

Han och Magnus Braaten är båda kriminalreportrar på norska TV2. De har följt fallet, och har fortfarande förhoppningar om att det går att få reda på vad som har hänt. En väg kan vara att polisen får fram vart de 10 miljoner norska kronor som betalades för att få ett livstecken från Anne-Elisabeth Hagen tog vägen.

– Någon tog ju emot de pengarna, så hoppet finns kvar om att få reda på vem det var. Då skulle ju polisen vara närmare ett svar, säger Magnus Braaten.

Trots de utbetalda pengarna kom aldrig något bevis på att Anne-Elisabeth Hagen var vid liv.

Förstå helheten

Det kan förstås också vara så att någon inblandad person börjar prata, säger Kenneth Fossheim. Eftersom Tom Hagen enligt polisen var på jobbet när hustrun försvann måste åtminstone en annan person vara inblandad.

– Någon har gått in i huset och gjort något. Om det är en, två eller tre, det vet vi inte, men där ute är det någon som vet vad som har hänt. Och ju fler som vet desto större är chansen för att någon försäger sig eller vill lätta sitt samvete, säger Kenneth Fossheim.

Författarna vill med boken "Hagen-fallet" sammanställa vad som har hänt från början till i dag. För även om intresset för allt som rapporteras hela tiden har varit stort är det ibland svårt att förstå helheten.

– Det har förhörts så många i fallet, i olika roller. Det är massor av vittnen, det är tusentals bilar som har registrerats vid vägtullsstationer, det är massor av mobiltelefoner som har använts och det är okända män, det är en soppa. Och allt handlar om tidpunkter och minuter och när det ena har inträffat i förhållande till det andra och det tredje, säger Kenneth Fossheim.

Hopp om lösning

Den senaste tiden har inga större nyheter kommit ut om utredningen, men det påverkar inte författarnas tro att fallet ska få en lösning.

– - Jag tror faktiskt inte att den norska polisen skulle ha fortsatt att använda så mycket resurser om man inte uppriktigt trodde att det fanns goda möjligheter att klara upp fallet, säger Magnus Braaten.

– De vet massor som vi inte vet. Jag tror i alla fall att vi kommer närmare ett svar.