Tidigare Farc-medlemmar har svårt att komma in i det colombianska samhället. Det handlar enligt Carlos Ruiz Massieu om grundläggande saker, som tak över huvudet, säkrad inkomst och personlig säkerhet, och han efterlyser åtgärder från den colombianska regeringen.
Oron finns kvar
Han säger att de insatser som gjordes i samband med fredsavtalet var direkt avgörande för att ge de före detta gerillamedlemmarna hopp om fred, men att oron hos dem finns kvar, inte minst när det gäller säkerheten.
– Fram till i dag har 296 män och kvinnor som i god tro lagt ned sina vapen dött, till stor del till följd av handlingar av illegalt beväpnade grupper och kriminella organisationer, säger han till FN:s säkerhetsråd.
Viktigast av allt är enligt Carlos Ruiz Massieu att se till att de får tillgång till land de själva kan äga, i stället för att som nu i stor utsträckning hyra bostäder. Annars kan de inte rota sig i samhället och integreras, säger han.
– Oavsett hur givande den tidiga fasen var är hela freden avhängig hur framgångsrika de tidiga framstegen är på lång sikt.
Tagit upp vapnen
Omkring 2 500 Farc-medlemmar har inte godtagit fredsavtalet och tagit upp vapnen igen. Sedan fredsavtalet 2016 har våldet ökat igen. Enligt siffror från övervakningsgruppen Indepaz i september har minst 73 massmord ägt rum i landet i år.
Fler än nio miljoner människor antingen dödades, försvann spårlöst eller drevs på flykt i den nära 60 år långa konflikten mellan colombianska staten och Farc, den mindre vänstergerillan ELN och högerextrema milisgrupper.