Boxning och terapi ska hjälpa unga ur gängens klor

Hårda tag och dubbla straff – men också boxning och terapi. Danmarks hårda politik mot gängbrottslighet kombineras med satsningar på förebyggande socialt arbete för unga på glid.
–När de kommer hit är det som att öppna en Pandoras ask fylld av problem. Det bara väller ut, säger Poul Kellberg på organisationen Comeback.

Poul Kellberg, föreståndare på den danska organisationen Comeback, är gammal elitboxare och menar att boxning har en avväpnade effekt hos unga kriminella.

Poul Kellberg, föreståndare på den danska organisationen Comeback, är gammal elitboxare och menar att boxning har en avväpnade effekt hos unga kriminella.

Foto: Johan Nilsson/TT

Danmark2023-10-21 14:03

En vanlig dag står dörren till Comebacks lokaler i Köpenhamn öppen för ungdomar som önskar bryta med en kriminell livsstil. Här kan de få hjälp med allt från studier till skulder – men också träna boxning och prata med terapeuter.

Men just i dag är inte någon vanlig dag på Comeback. En konflikt mellan två rivaliserande gäng har sedan slutet av augusti lett till att ungdomarna håller en låg profil, och att dörren till lokalen är låst.

– När det är en större konflikt återtar många sina positioner. Den som tror att man bara kan sluta och byta livsstil över en natt måste tänka om, säger föreståndaren Poul Kellberg.

Tidiga insatser

I Sverige har Danmarks "bandepakker" och hårdare tag mot gängkriminella hyllats som ett framgångsrecept. Men paketen har också kommit med förebyggande insatser och ett nationellt fokus på att bryta gängens rekrytering, vilket Comeback sedan 2010 får kommunala medel för.

Syftet är att ungdomar som begått brott ska få rätt hjälp i rätt tid.

– Om vi bara står och slår med en hammare med ena handen, utan att sträcka ut den andra och erbjuda hjälp, tror jag aldrig att vi kommer att lyckas, säger Poul Kellberg.

"Dömda" till hjälp

Sedan 2019 har Danmark en speciell nämnd som fungerar som en domstol för ungdomar mellan 10 och 17 år, men istället för att döma ut straff blir de "dömda" till hjälp av landets kommuner. Det är här som Comeback kommer in i bilden.

Några av ungdomarna som kommer hit har gått igenom en process i nämnden, andra har blivit uppfångade på andra sätt.

– Kommunen kontaktar oss och säger att de behöver hjälp med en person. Av oss får de en kontaktperson som fungerar som en förebild och som kan hjälpa med skolan, ett normalt fritidsliv, umgänge, träning, några har också PTSD och får hjälp med det, säger Poul Kellberg och understryker att listan kan göras ännu längre:

– En annan viktig aspekt är att vi har familjerådgivare som pratar med familjen. Nästan alla ungdomar som kommer hit har en svag fadersfigur och mammorna är ofta arbetslösa.

En rapport från danska justitiedepartementet i maj visade att den danska ungdomsnämnden har haft en positiv effekt. Risken att återfalla i kriminalitet är 12 procent lägre för de ungdomar mellan 10 och 14 år som har haft ett fall uppe i nämnden.

Men för Poul Kellberg är upplägget inte alltid oproblematiskt.

"Avväpnande effekt"

– Det är positivt att staten tvingar kommuner att hjälpa unga i ett tidigt skede, men för vissa kan det vara kontraproduktivt. Om du får höra att du är kriminell i en ung ålder kan du också börja tro att du inte hör hemma i ett välfungerande sammanhang.

Det viktigaste, enligt Poul Kellberg, är att skapa tillit bland ungdomarna och på Comeback börjar det oftast med boxning. Därefter tar en process som kan ta upp till fyra år vid.

Träningslokalen med boxningssäckar brukar vanligtvis vara full av rörelse men står nu tom. Poul Kellberg är dock övertygad om att ungdomarna kommer tillbaka när dammet efter den upptrappade konflikten har lagt sig – om inte för att studera, så för boxningen.

– Det har en avväpnande effekt. De här ungdomarna står med ryggen vänd mot samhället och pekar finger till oss. Vår uppgift är att se till att de vänder sig om och tar all den hjälp som finns att få ute i samhället.

Fakta: Förebyggande insatser i Danmark

1975 inledde Danmark ett systematiskt samverkansarbete mellan polis, skola och socialtjänst (SSP-samarbetet), för att förbättra insatserna riktade mot utsatta unga i landets kommuner. Samtidigt infördes en ny lag som gjorde det möjligt för polis, skola och socialtjänst att dela tidigare sekretessbelagd information med varandra.

2007 trädde en kommun- och polisreform i kraft, som innebar att samtliga kommuner inrättade ett lokalt råd med representanter från kommun, skola och socialtjänst i syfte att samordna insatser mot kriminalitet.

Den första ”bandepakken” i Danmark infördes 2009 och innehöll en rad straffskärpningar för gängkriminalitet, men också satsningar på förebyggande insatser i kommunerna.

Den andra och tredje ”bandepakken” infördes 2013 respektive 2017 och hade bland annat fokus på att bryta nyrekryteringen genom landets nationella exit-program. 2017 infördes ”ungdomskriminalitetsnämnden”, som tar upp fall där unga (10-17 år) misstänks för brott.

Enligt danska justitiedepartementet har nämnden haft en positiv brottsförebyggande effekt, men bland andra Rädda Barnen har riktat kritik mot vad man menar är en rättegångsliknande process där barn saknar de rättigheter som brottsanklagade vanligtvis har.

Källa: Danmarks brottsförebyggande råd, danska justitiedepartementet, Danmarks domstolar, danska Rädda Barnen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!