– Det hade inte varit så bra att säga nej, för då skulle vi förlora alla möjligheter att utveckla Christiania. Vi skulle inte ha haft någon ekonomi till att utveckla Christiania, säger talespersonen Hulda Mader efter ett stormöte.

Stadsdelen får i en uppgörelse med regeringen också köpa en del bostäder som man i dag hyr av staten för 67 miljoner danska kronor.

I praktiken innebär uppgörelsen att cirka 300 nya invånare kommer att flytta in i Christiania före 2031.

Ja-et innebär också goda lånevillkor så att invånarna själva ska kunna bygga i stadsdelen. Men även om majoriteten gav sitt stöd till överenskommelsen är det inte utan viss oro. Hulda Mader påpekar att området redan är tätbebyggt.

– Vi vill också ha nya christianiter, men det måste vara jämnare fördelat, och det måste vara mer organiskt, säger hon.

Köpenhamn borgmästare Sophie Hæstorp Andersen (S) säger att myndigheterna ska lyssna på invånarna innan arbetet påbörjas och att fristaden inte ska förändras för mycket.

– Det är viktigt att normalisera området, men samtidigt bevara den här unika biten av dansk historia, säger hon.

Christiania utropades till fristad den 26 september 1971 sedan husockupanter flyttat in i byggnader som den danska försvarsmakten lämnat tomma. Kreativiteten flödade och en vildvuxen flora av fantasifulla byggnader tog form.

Men Christiania blev även en fristad för kriminalitet och omfattande haschhandel, som också satt sin prägel på stadsdelen.

Genom åren har staten kopplat ett hårdare grepp om fristaden, först med en särskild Christianialag och senare genom att ägandet av marken reglerats.