Strejken inleddes den 19 juni. Först handlade det om 5 000 sjuksköterskor i danska regioner och kommuner, men den har sedan utvidgats med fler anställda. Många patienter har drabbats i form av inställda behandlingar och operationer.

De strejkande riktar bland annat in sig på den så kallade tjänstemannareformen som folketinget klubbade 1969. Den delade in yrken i en lönetrappa med 40 steg, varav kvinnodominerade yrken hamnade långt ned. Men den ursprungliga indelningen gjordes redan 1919 – då kvinnors arbete värderades mycket lägre än mäns.

Men regeringen tycker att den danska sjukvården inte klarar en längre strejk, och har nu fått ihop en majoritet för att via lagstiftning driva igenom ett medlingsförslag som sjuksköterskorna sagt nej till. Det innebär sammanlagda lönehöjningar på ungefär 5 procent de kommande åren. Dessutom ska en kommitté tillsättas för att se över lönestrukturerna inom det offentliga.

Risken är att politikernas ingrepp bidrar till att en del sjuksköterskor, liksom i Sverige, inte känner sig tillräckligt uppskattade och lämnar yrket, säger Laust Høgedahl, arbetsmarknadsforskare vid Aalborg Universitet.

– Det är en utmaning att behålla de sjuksköterskor vi har i hälsosektorn.