Dansk Folkepartis ledare varslar om avgång

Danmarks kommunval blev en katastrof för invandringskritiska Dansk Folkeparti. Nu räknar partiledaren Kristian Thulesen Dahl med att avgå.
–Det måste hända något extraordinärt nytt i Dansk Folkeparti, säger han.

Dansk Folkepartis partiledare Kristian Thulesen Dahl intervjuas efter partiets katastrofala kommunval där stödet mer än halverades.

Dansk Folkepartis partiledare Kristian Thulesen Dahl intervjuas efter partiets katastrofala kommunval där stödet mer än halverades.

Foto: Philip Davali/Ritzau Scanpix/TT

Danmark2021-11-17 01:42

Väljarna i Danmarks 98 kommuner gick till valurnorna i tisdags för att utse sina lokala företrädare. Dansk Folkepartis stöd mer än halverades jämfört med valet 2017. Partiet förlorade 60 procent av sina mandat i landets kommuner och har endast 91 mandat kvar.

Dagen efter säger partiledaren Kristian Thulesen Dahl att partistyrelsen ska samlas i helgen och att han har satt upp en punkt på dagordningen om att kalla till extrainsatt årsmöte där en ny partiledare kan väljas.

– Med det resultat vi har fått så är det en situation där också jag själv måste ta ansvar. Och vi står i en situation där jag värderar att det kan vara bra att man prövar något nytt, säger Thulesen Dahl till journalister inför ett möte med partiets folketingsgrupp, rapporterar Politiken.

"Det är smärtsamt"

Han säger sig vara helt övertygad om att ett nytt årsmöte ska hållas. Han får frågan om han räknar med att kunna fortsätta som partiledare.

– Nej, för annars hade jag inte gjort detta här, säger Kristian Thulesen Dahl, som har varit partiledare sedan 2012.

Redan på valkvällen sade han att hans roll som partiledare bör utvärderas.

– Sedan jag uttalade mig sent i går (tisdag) har vi fått hela bilden och det fullständiga resultatet. Och jag har fått några lediga timmar till att tänka över sakernas tillstånd och nått fram till att detta är rätt beslut, säger Kristian Thulesen Dahl.

Samlat får Dansk Folkeparti 4,1 procent av rösterna i kommunerna, ett tapp från 8,7 procent i det förra kommunalvalet 2017.

– Jag har tänkt på resultatet hela natten. Det är smärtsamt och gör riktigt, riktigt ont, säger den tidigare partiledaren Pia Kjærsgaard (1995–2012), som var en av grundarna till partiet tillsammans med Kristian Thulesen Dahl.

Regeringspartiet Socialdemokratiet backar i flera av Danmarks största städer i kommunvalet. I Köpenhamn går en över hundra år lång epok i graven då Socialdemokratiet mister sin ställning som största parti. En tillbakagång på tio procentenheter gör att partiet nu blir omsprunget av rödgröna Enhedslisten.

Trots tillbakagången behåller S posten som överborgmästare i Köpenhamn. Den posten har Socialdemokratiet haft ända sedan den infördes 1938, och efter långa förhandlingar under natten i rådhuset har alla partier förutom Liberal Alliance pekat på Sophie Hæstorp Andersen som överborgmästare i huvudstaden.

S backar med runt 9–12 procentenheter även i de större städerna Odense, Århus och Ålborg, men det är fortsatt en socialdemokratisk borgmästare även där.

De Konservative vinnare

S är dock fortfarande största parti i Danmark, med 28,5 procent av rösterna nationellt. Näst störst blir borgerliga Venstre med 21,2 procent. Båda partierna backar däremot några procentenheter jämfört med förra kommunalvalet för fyra år sedan.

Vinnare är i stället De Konservative, som ökar sitt stöd med över 70 procent, till 15,2 procent av rösterna nationellt.

Även det nya högerpopulistiska partiet Nye Borgerlige går framåt och kniper totalt 64 mandat i landets kommuner. Sammanlagt får partiet 3,6 procent nationellt, en markant klättring från förra valets 0,9 procent.

Fakta: Kommun- och regionval i Danmark

På tisdagen genomfördes val i 98 kommuner och 5 regioner i Danmark.

Val på kommunal och regional nivå hålls var fjärde år i landet, men de hålls i regel inte samtidigt som valet till folketinget (landets parlament).

Ett folketingsval ska hållas senast fyra år efter det föregående valet, men sittande statsminister kan utlysa val när som helst innan dessa fyra år har passerat. Nästa folketingsval måste hållas senast den 4 juni 2023.

I genomsnitt sedan 1970-talet har valdeltagandet i kommunvalet legat på knappt 70 procent av de röstberättigande. Då är inte valet 2001 inräknat eftersom det sammanföll med folketingsvalet. Det året var valdeltagandet i kommunvalet 85 procent.

Källor: Ritzau och rapporten "Valgdeltagelsen ved kommunal- og regionsvalget 2017", Köpenhamns universitet


Fakta: Så gick det för partierna

Preliminära resultat i det danska kommunvalet för folketingspartierna, procentandel av rösterna (förändring i procentenheter och antal mandat jämfört med valet 2017 inom parentes):

Socialdemokratiet: 28,5 procent (–3,9). Antal mandat: 756 (–86).

Venstre: 21,2 procent (–1,9). Antal mandat: 620 (–68).

De Konservative: 15,2 procent (+6,4). Antal mandat: 403 (+178)

Socialistisk Folkeparti: 7,6 procent (+1,9). Antal mandat: 168 (+42)

Enhedslisten: 7,3 procent (+1,3). Antal mandat: 114 (+12)

Radikale Venstre: 5,6 procent (+1,0). Antal mandat: 94 (+14)

Dansk Folkeparti: 4,1 procent (–4,6). Antal mandat: 91 (–132).

Nye Borgerlige: 3,6 procent (+2,7). Antal mandat: 64 (+63).

Liberal Alliance: 1,4 procent (–1,2). Antal mandat: 9 (–19).

Alternativet: 0,7 procent (–2,2). Antal mandat: 5 (–15).

Övriga: 4,9 procent (+0,4). Antal mandat: 122 (+15).

Källa: Politiken

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!