– Asylsökande har ofta varit utsatta för våld, hot och och andra övergrepp i sina hemländer eller under flykten. Så det är viktigt att man är säker på att de får hjälp direkt efter ankomsten, säger Anne la Cour Vågen, asylchef inom danska Röda Korset.

– Det viktigaste är att få styr på barnen. Hur har de det? Hurdan är relationen till föräldrarna?

Center Sandholm norr om Köpenhamn är första anhalt i det danska asylsystemet. Här, i gulmålade byggnader på ett gammalt kasernområde, finns polisen på plats för att säkerställa identiteten på dem som kommer. Här finns även utlänningsstyrelsen, som sparkar i gång asylprocessen med en första intervju.

Röda Korset sköter resten: inkvartering, hälsoundersökning, psykologhjälp, information, aktiviteter, utbildning och barnomsorg.

Det är en ovanlig lösning, konstaterar Anne la Cour Vågen, som berättar att systerorganisationer utomlands ibland ifrågasätter att danska Röda Korset på det viset ger legitimitet åt dansk asylpolitik.

– Jag tycker att det är bra att det är en humanitär organisation som tar emot flyktingarna, säger hon.

Obligatoriskt i ett halvår

I broschyrer och på informationsträffar får de nyanlända överblick över hur processen går till i Danmark:

Första boendet är mottagningscentret här i Sandholm i uppåt sex till åtta veckor. Här får du börja läsa danska, du får en samhällsintroduktion och förväntas bidra genom att arbeta på centret. Barnen får barnomsorg, skola och fritidsaktiviteter.

Nästa anhalt är ett uppehållscenter på någon annan plats i Danmark medan asylansökan prövas. Dessa drivs antingen av Röda Korset eller av en kommun.

Sedan beviljas du asyl eller måste lämna landet. För dem som trots avslag vägrar att lämna Danmark finns en tredje boendeform, som kallas utresecenter.

Att bo på uppehållscenter är obligatoriskt det första halvåret. Men efter det kan det i vissa fall, om en lång rad villkor är uppfyllda, vara möjligt att få bo hos exempelvis familj eller vänner fram till asylavgörandet. I 16 kommuner är det dock förbjudet.

Och har man fått avslag är eget boende inget alternativ – då är det utresecenter som gäller, om du inte lämnar frivilligt.

Många uppbrott

Röda Korsets hållning är att ingen ska behöva bo på center i mer än ett år, men den danska verkligheten är en annan.

– Dessvärre blir det för många riktigt många år, konstaterar Anne la Cour Vågen.

Ett stort problem för barnen är att det också kan bli väldigt många flyttar mellan olika center. Det finns exempel på barn som flyttat tolv gånger.

Center öppnas och slås igen allteftersom strömmen av asylsökande växer och avtar. Anne la Cour Vågen beskriver asylsystemet som ett dragspel som dras ut, pressas ihop och sedan dras ut igen. Och varje gång ett center stängs rycks barnen upp från sin invanda vardag.

Medskick till Sverige

I blågula Tidöavtalet har regeringspartierna och SD slagit fast att asylsökande i Sverige ska åläggas att vistas i transitcenter medan asylansökan handläggs. I november förra året föreslog en statlig utredning att asylsökande ska tilldelas plats på statliga boenden och den exakta utformningen utreds nu vidare.

Anne la Cour Vågen har några medskick till svenska politiker.

– Jag anser att kombinationen av statlig verksamhet och en frivilligorganisation är bra, men det kräver att man har den respekt för varandra som vi har, säger hon.

Om asylcenter ska drivas av privata företag eller organisationer anser hon det avgörande att man inte konkurrerar med priset – och att det finns en statlig tillsyn.

Till utresecenter ska man inte behöva flytta om inte resan ut ur Danmark är färdigplanerad. Barn ska inte behöva bo i åratal på ett utresecenter, framhåller Anne la Cour Vågen.

– Man ska inte låta barn flytta till utresecenter, där man samlar all misströstan. Alla mår dåligt efter ett avslag.